Dessa ljus brinner till minne av alla som drabbats av cancer.
Ett ljus förlorar inget genom att tända ett annat ljus.
Låt detta ljus brinna, även hos dig.
If i wanna here from an asshole, i fart!!

Empati är en förmåga att förstå och reagera på en annan människas unika erfarenhet. Empatins paradox är att denna medfödda förmåga kan användas både för att hjälpa och skada. Empatisk slutledningsförmåga är tankeläsning till vardags. Den kanske är vår främsta psykiska förmåga näst medvetandet. Det är inte bara godhjärtade människor som kan använda sig av empati. Empati har också en mörk sida som kan utnyttjas i destruktiva syften.

" Personer med god empatisk förmåga är genomgående bra på att "läsa" andra människors tankar och känslor. Om allt annat är lika är de troligen de mest taktfulla rådgivarna, de mest diplomatiska ämbetsmännen, de effektivaste förhandlarna, de populäraste politikerna, de skickligaste försäljarna, de mest framgångsrika lärarna och de mest insiktsfulla terapeuterna." William Ickes, Empathic Accuaracy

Skapad för empati.
Empati är en del av vår arvsmassa, en gåva som skänkts oss av naturen för att garantera all levandes överlevnad.

Empati och hjärnan.
Förmågan att känna empati är så avgörande för vår utveckling och ytterst för vår överlevnad att den är inbyggd i våran hjärna, särskilt i två olika men förbundna delar av denna - amygdala och hjärnbarken.

Amygdala
är en del av den primitiva hjärnan som kallas limbiska systemet.
Detta är "känslohjärnan" -den som inger oss känslor av lust, raseri, ursinne och extas, får våra tårar att trilla och lagrar våra mest meningsfulla personliga minnen.

Hjärnbarken eller "förnuftshjärnan" som är svept kring det limbiska systemet som tunn filt, gjorde det möjligt för våra förfäder bland däggdjuren att tänka p¨å sina känslor och förändra sitt beteende efter dessa reflektioner...Empati är en sann överlevnadsfärdighet, en inneboende förmåga att förstå andra människors tankar och känslor.
Empati = En stark medfödd drift.

Text tagen ur min uppsats:
Empati hos fritidsledare som möter ungdomar med sociala och emotionella svårigheter.
http://intressant.se/intressant

If i wanna here from an asshole, i fart!!

Det är allmänt känt att människor påverkas av de liv de levt och lever, vilket i sin tur väcker min nyfikenhet för de ungdomar som har emotionella och sociala svårigheter.
Dessa ungdomar är mer krävande och provocerande i sitt sätt att vara, kräver att personalen förhåller sig professionellt i sin yrkesroll.
Detta betyder att personalen släpper in känslor och engagemang på ett sätt så att professionaliteten inte hindras genom att känslor som aggression eller medkänslan tar överhand, utan istället ökar förmågan att se ungdomen klart.
Ungdomar med sociala och emotionella svårigheter kan ofta tyckas väcka upp de mest otillåtna känslor så som; vämjelse, vanmakt, osäkerhet och raseri när de står helt klart att just de kanske mer än andra behöver känna sig älskade och få sympati.
I sådana situationer kan det verka lätt att ta till snabba och kortsiktiga metoder för att lugna ungdomarna och skapa ro. Om man i det här skedet börjar tala om empati och förståelse kan personalen uppfatta det som direkt provocerande för den personal som befinner sig i en upphetsad situation.
Genom att öka självinsikten hos personalen kan detta leda till en större förmåga att förstå och hantera svåra situationer på ett mer konkret sätt.

Empati handlar inte om att lära sig en metod, ett bestämt uppträdande eller bestämda standardformuleringar.
Det handlar om att utveckla sina egna attityder, sin förmåga att förhålla sig till ungdomarna på ett sätt som kan hjälpa dem till ökad självinsikt.
Det handlar om att utveckla sin sensivititet och reflektionsförmåga både i förhållande till ungdomen och till sig själv.

Beteendet som dessa ungdomar med emotionella och sociala svårigheter uppvisar på fritidsgårdarna har vanligtvis sin grund utanför denna.
Därför tycker jag att det är av stor vikt att fritidsledare lär sig mer om empati och hur man kan använda sig av den på fritidsgården.
På fritidsgårdarna finns det möjligheter att hjälpa dessa ungdomar till en mer positiv utveckling och samverkan med andra ungdomar och vuxna.
Då ställs det krav på att personalen har både känslomässig och social kompetens,
det är ju här ungdomarna möter professionella vuxna som ska kunna hjälpa dem i det samspelet.

Jag tror att det är viktigt att hålla fast i sin övertygelse om att du som fritidsledare kan tillföra ungdomen nya positiva samspelserfarenheter.
Det har visats sig att oavsett hur dessa ungdomars olika reaktionssätt yttrar sig (utagerande, vägran, tillbakadragande) så klarar de sig bäst när en vuxen finns nära dem.
Jag menar inte att en fritidsledare ständigt ska finnas runt dessa ungdomar med sociala och emotionella svårigheter så som en "assistent", men att de ska finna den tryggheten på fritidsgården och hos ledarna, att de så småningom vågar tro på en ljusare framtid.
Man kan ju se betydelsen av närhet till en vuxen och jag tror att många av dessa ungdomar besöker fritidsgårdarna av just den anledningen.
Det kanske är den enda chansen de har att få träffa en vuxen som vill dem väl och som tror på dem.
Därför tycker jag att det är extra viktigt att fritidsledare får utbildning i empati.
Som fritidsledare är du en förebild för dessa ungdomar och om man lyckas hjälpa en endaste liten människa, så är det värt allt tänkbart slit detta eventuellt kan medföra.

Text tagen ur min uppsats:
Empati hos fritidsledare som möter ungdomar med sociala och emotionella svårigheter..

If i wanna here from an asshole, i fart!!

Citat: Emilie Kinge ( Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov, studentlitteratue 1999, s.29)
"Det finns mycket som tyder på att vi vuxna reagerar olika på de olika funktionshämningarna. Vissa ungdomar väcker lättare än andra kärlek och vårdinstinkter. De provocerande barnen har en tendens att väcka personalens negativitet och motstånd, medan andra framkallar handlingskraft och insatsvilja. De ungdomar som oftast väcker medkänsla är de med synliga och konkreta funktionshämningar, som t ex. Down syndrom. Ungdomarna uppfattas alltså olika och  hamnar därmed i olika samspel med vuxna. Beskrivningarna och personalens engagemang tycks hänga samman med om personalen upplever samspelet som positivt och givande eller negativt och ansträngande..."

Enligt Kinge, kan det tyckas nödvändigt att den vuxne erkänner sina verkliga känslor och upplevelser av barnet. Den vuxne bör ta de egna känslorna på allvar och bli medveten om de stämningar, känslor och dolda budskap som finns med i kommunikationen och relationen till barnet för att kunna utveckla förståelse för barnets reella situation och följaktligen hjälpa det.
Emilie menar på att om man inte lyckas få kontakt med sina egna känslor och omedvetna reaktioner förstärker man i värsta fall barnets hjälplöshet, kontaktlöshet och dåliga självkänsla genom  omedvetna överföringar av våra egna reaktioner. Om man klarar av att upprätthålla nyfikenheten på barnets inre landskap och drivkrafter kan detta förebygga utbrändhet, uppgivenhet och öka engagemanget för upptäckarlusten och arbetsglädjen.

När man arbetar som fritidsledare och möter ungdomar med sociala och emotionella svårigheter är det viktigt att man försöker tränga bakom personens ibland oacceptala handlingar och beteende för att få kontakt med personens känsloliv. Det kan vara svårt, tro mig.
Ett tips kan vara att man försöker hämta fram sina egna positiva känslor för ungdomen genom att verkligen försöka rikta in sig på dennes liv istället för hans/hennes negativa beteende.
När det skapas positiva känslor för ungdomen kan man aktivera sin empati och motivation för att hjälpa
eller förstå personen.
Syftet är att skapa och utveckla en ömsesidig tillit, där ungdomen vågar lita på att fritidledaren
verkligen bryr sig om honom/henne.
Det är viktigt att dessa personer blir sedda som en människa och inte som en person som alltid strular till det.
När tilliten väl uppstått, blir det lättare att tackla känsliga ämnen som eventuellt påverkar dennes sätt att vara.
Det handlar om att försöka tränga bakom ungdomens yttre, ofta negativa eller till synes obegripliga handlingar och försöka få kontakt med personens emotionella inre.
Hos många ungdomar är detta område präglat av förlust, nedstämdhet, vrede, frustrationer och vanmakt och ju starkare känslorna är desto starkare måste ungdomen söka kompensation genom utagerande eller tillbakadraget beteende.
Genom att komma ikontakt med ungdomens inre kan fritidsledarens sympati väckas och därmed också motivationen att hjälpa. Ju bättre fritidsledaren lyckas få kontakt med ungdomens livshistoria och egenupplevelse desto mer förstår fritidsledaren ungdomens sätt att vara och agera. Genom den förståelsen ökar fritidsledarens benägenhet att finna bra och fungerande åtgärder.

Om man som fritidsledare lyckas komma i kontakt med ungdomens inre känsloliv och koncentrerar sig på det istället för dess yttre beteende kommer man inte tycka illa om honom/henne.

"Älska mig mest
när jag förtjänar det minst
för då behöver jag det mest."
 


Text tagen ur min uppsats;
Empati hos fritidsledare som möter ungdomar med sociala och emotionella svårigheter.

If i wanna here from an asshole, i fart!!

Bloggtoppen.se Denna blogg är listad bland Sveriges bästa bloggar Personligt Topplista Favoritlistan.se Lägg till Blogg BloggRegistret.se