När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder eller fogar. Detta kallas foglossning, bäckenuppluckring eller symfysiolys.

Troligtvis är det ett hormon som kallas relaxin som ligger bakom foglossningen. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första månaderna och fortsätter sedan att utsöndras under hela graviditeten. Det sker för att bäckenet ska bli rörligare och kunna vidga sig något under förlossningen för att underlätta för barnet att komma ut.

Det är alltså naturligt med foglossning och alla gravida kvinnor får det i viss mån. Däremot är det inte alla som får stora besvär, men det är inte klarlagt varför vissa får mer besvär än andra. Det finns ingen behandling som botar men det finns en hel del som man kan göra för att lindra.

Vilka får besvär av foglossning?

Vem som helst kan få smärta som beror på foglossning när man är gravid - både vältränade och otränade kvinnor, de som är gravida för första gången och de som har fött barn tidigare.

Om man har ett jobb med tunga lyft eller har haft ryggbesvär tidigare i livet, ökar risken att få problem. Då kan man ha nytta av att börja träna så tidigt som möjligt när man blir gravid. Om man har vältränade rygg- och magmuskler kan de nämligen stödja och avlasta bäckenet. Man kan även träna upp vissa muskelgrupper så att man får ett rörelsemönster med bibehållen rak rygg och för att minska belastning och rörelser i bäckenfogarna. Däremot går det inte att träna bort besvär från foglossningen. Man bör i stället undvika tunga lyft och träningsformer som gör att man får ont.

Om man har haft stora besvär under en tidigare graviditet finns det risk att få det igen nästa gång man blir med barn. Problemen kan också förvärras, därför är det bra om man har varit besvärsfri i åtminstone sex månader innan man blir gravid igen. Det är också en bra idé att redan tidigt i graviditeten kontakta en sjukgymnast för att få råd om hållning och rörelsemönster.

Ont i ryggen och i bäckenet kan ha flera orsaker

Nästan hälften av alla som är gravida har någon gång ont i ryggen under graviditeten. Av dem får ungefär var tredje mycket ont, men bara ett fåtal får så stora besvär att de till exempel behöver använda kryckor. Besvären beror inte bara på foglossning utan det kan finnas flera andra orsaker till att man får ont i ryggen och i bäckenet. I takt med att livmodern växer och man blir tyngre ökar belastningen på muskler och ligament i ryggen, särskilt i ländryggen. Hållningen förändras när bäckenet tippas framåt och svanken ökar, vilket gör att samspelet mellan mag- och ryggmusklerna förändras.

Den smärta som kommer från foglossning sitter vanligen i bäckenlederna bak i korsryggen eller fram över blygdbenet, eller på båda ställena samtidigt. Smärtan beror på att lederna i bäckenet, som i vanliga fall är ganska orörliga, ger efter lite mer. Det kan orsaka en inflammation i muskler och ledband som påverkar nerverna. Detta kan i sin tur leda till att musklerna kring lederna drar ihop sig och krampar i ett försök att stabilisera bäckenet. Det orsakar smärta som kan stråla ut i benet.

Eftersom behandlingen mot foglossning och andra typer av ryggont ser olika ut, är det viktigt att ta reda på vilken typ av smärta det handlar om.

Molande, huggande eller skärande smärta

Besvären kommer vanligtvis runt mitten av graviditeten men de kan även komma långt tidigare eller senare. Hur ont man får varierar mycket, allt från ganska lindriga besvär till mycket plågsamma. Smärtan kan vara molande, huggande eller skärande och utlösas av att man går i trappor, tar långa steg eller försöker vända sig i sängen. När musklerna krampar kan det också vara svårt att resa sig när man har suttit stilla länge. Smärtan kan stråla ner mot ljumskarna eller bak på låren och vara allt ifrån en diffust molande värk till knivskarp smärta som gör att man bara kan röra sig mycket försiktigt.

Det kan vara skrämmande att plötsligt få mycket ont, särskilt om man inte riktigt kan avgöra varifrån smärtan kommer. Men även om foglossning kan vara mycket plågsamt är det inte farligt vare sig för en själv eller för barnet.

Råd och tips som kan underlätta och minska smärtan

Eftersom smärtan utlöses av påfrestningar på bäckenet, ska man försöka avstå från de rörelser som gör ont. Man kan även försöka skona kroppen från onödig påfrestning genom att till exempel

• gärna stå i stället för att sitta och då belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten
  
• använda stadiga skor, helst med sviktande sula, och inte använda träskor eller skor med höga klackar
  
• inte vrida kroppen när fötterna står fast i golvet utan hela tiden låta näsan följa skospetsarnas riktning när man vänder sig om
  
• ha ordentligt stöd i svanken när man sitter ner eller kör bil, till exempel genom att använda en kudde i ryggen
  
• variera sittställning ofta, inte korsa benen och inte sitta still för länge
  
• inte sitta i djupa soffor eller stolar så att man förlorar stödet i svanken och det blir svårt att ta sig upp och ner utan att böja och vrida ryggen
  
• resa sig från sängen sidlänges genom att först lägga sig på sidan med benen tätt intill varandra och sedan skjuta sig upp med hjälp av armbågen och ena handen
  
• sitta ner när man tar på sig byxor, strumpor och skor och böja ryggen så lite som möjligt
  
• gå i trappor som ett barn, det vill säga att sätta båda fötterna på samma trappsteg innan man kliver upp på nästa steg, eller ta hissen
  
• gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång
  
• inte röra sig så att man har fötterna bredare isär än vad axlarna är
  
• cykla i stället för att gå
  
• crawla eller simma på rygg på ett sådant sätt att benen alltid är ihop, i stället för bröstsim
  
• undvika att lyfta och bära tungt, framför allt när man har ryggen böjd eller vriden
  
• lägga en extra madrass i sängen eftersom det är bättre att ligga för mjukt än för hårt
  
• sova med en kudde mellan knäna för att belasta höfterna så lite som möjligt
  
• använda sidenlakan och sidenpyjamas som gör det lättare att vända sig i sängen
  
• pröva avslappning, försiktig massage och varma bad eftersom många muskler blir spända av smärtan.
  

Kroppsövningar som kan lindra besvären

Det finns vissa rörelser som kan räta ut svanken och lindra smärtan genom att avlasta och hjälpa musklerna att slappna av. Man kan till exempel:

• Dra in bäckenet och stjärten med hjälp av magmusklerna medan man står upp med benen lätt isär, ungefär som om man hade en svans som man ville dra in mellan benen.
  
• Ligga på rygg på golvet, knipa med musklerna i bäckenbotten och pressa ner svanken mot underlaget.
  
• Ligga kvar i samma ställning, knipa i bäckenbotten och med skinkorna samtidigt, och sedan lyfta upp hela bäckenet från golvet.
  
• Stå på alla fyra och skjuta rygg.

Övningarna kan göras så gott som dagligen och tumregeln är att man tränar utifrån sin egen förmåga och ökar eller minskar träningen utifrån hur det känns. Det som är viktigt att tänka på är att aldrig göra saker som gör ont. Om man inte tidigare har tränat är det klokt att börja försiktigt och vara mycket lyhörd för kroppens signaler.