Inatt körde det igång, har haft regelbundna värkar sen 24-tiden. Första tre timmarna kom de med en halvtimmes mellanrum, sen blev det runt 15minuter mellan värkarna ända fram till kl 8. Då klingade det av igen och kom inte förrän efter 40minuter. Nu är det ca 30minuters intervaller och så här kan det väl hålla på ett tag vad jag förstår.
Slemproppen med färskt och levrat blod gick vid 00.30 ungefär. Jag ringde upp och pratade med förlossningen och där fick jag tala med en jättesnäll kvinna.
Hon sa - vänta lite det står OBS! OBS! på din journalsida - Läs noggrant igenom hennes förlossningsplan.
Då berättade jag att det beror på att jag varit utsatt för våldtäkt för tre år sedan och det har satt sina spår. Jag sa att jag klarar inte av när det blir för stressigt och när någon behandlar mig illa. Sen berättade jag även om den urbota läkaren vi fick träffade sist. Hon visste vem hon var och hon lät inte förvånad. Jag frågade om den läkaren arbetade där inatt men det gjorde hon inte. Hoppas verkligen att hon håller sig borta från förlossningsområdet det närmaste dygnet.
Sen berättade jag även om att jag behandlats för både urinvägsinfektion samt GBS under graviditeten. Hon sa att det står i journalen men det är bra om jag säger det en extra gång när jag kommer upp så att jag får antibiotikan. Det räcker tydligen med två timmar för antibiotikan att gå igenom kroppen. Skönt det, jag trodde det var fyra timmar.
Vi bestämde att jag åker upp när det är fem minuter mellan värkarna eller när det gör så ont att jag inte står ut längre. Visst gör det ont. Herregud, det känns mer och mer men jag måste ändå säga att jag klarar mig ganska långt på att bara andas rätt. Barnmorskans röst ekar: För varje sammandragning kommer du närmare ditt barn. :) Så även om det känns som att hela jag ska spricka och gå sönder så är det värt varenda värk.

Nu ska jag försöka vila lite innan nästa värk sätter igång.