Vilken mardrömsnatt, jag är helt slut. Mitt i natten vaknade jag av att det kändes som om jag höll på att kvävas och upptäcker att jag håller på att kräkas. Med hela munnen full av spya tar jag mig på vingliga ben  till toaletten och kräks ett antal gånger. Kallsvettig, yr och redigt rädd undrade jag vad som hände. Där satt jag i skräddarställning med toaholken framför mig och kräks upp ren magsyra. Ingen mat utan helt genomskinlig vätska. Det kändes som om det frätte i hela halsen. Det var fruktansvärt. Jag blev jätterädd och tänkte att nu är det något som är fel. Jag tar tempen för att kolla så att den inte höjts, den visade 36,5 så det är väl ingen feber ialla fall. Jag bestämmer mig för att ringa och rådfråga på förlossningen. Där svarar HON...hon barnmorskan som jag inte längre trodde existerade. Den omtänksamma, empatiska människan. Henne fick jag prata med. Hon frågade om jag legat på rygg och sovit när detta inträffade och jag svarade att jag trodde det, för det har jag gjort mestadels under hela graviditeten. Då förklarar hon att om man sover på rygg när man är höggravid gör att livmodern (med innehåll) tynger på ryggen, tarmarna och inferior vena cava (venen som transporterar blod från nederdelen av kroppen till hjärtat). Vilket ofta leder till yrsel och illamåendekänslor. Man ska alltså inte sova ryggläge när man är i slutet på graviditeten. Bäst är sidoläge.
Hon poängterade också att om jag hade fått magsjuka så hade det funnits mat med i spyan vilket det inte gjorde. Hon frågade om jag druckigt något och ätit ordentligt under dagen som var och jag svarade att jadå det hade jag ju gjort.
- Vad dricker du nu då? frågar hon.
- Vatten, svarade jag.
- Men varför tar du inte och dricker ett glas mjölk eller jouice så tar jag fram din journal så länge. Så hinner du få upp blodsockret lite granna.
Jag gjorde som hon sa jag tog ett glas mjölk.
Hon frågade på nytt.
- Vad dricker du nu?
- Mjölk.
- Bra hur känns det nu då?
- Lite bättre svarade jag inte lika yr längre.
- Det var bra det, sa hon och sedan förklarade hon det som den urbota läkaren tidigare på dagen struntat i. Att allt såg bra ut, mina värden och blodtrycket ja hon gick igenom allt för att lugna mig. Hon sa även att det var bra att jag ringde och att jag även fick ringa igen om det skulle inträffa igen.

Med lättade steg och en något lugnare sambo försökte jag mig sen på att sova igen. Men det var stört omöjligt! Så fort jag lade ner huvudet så blev jag yr och illamående. Jag försökte sitta upp och sova men det gick inte heller. Sen lyckades jag med bedriften att sträcka ryggen på höger sida så nu har jag svinont på hela den sidan och har svårt att ligga på den sidan och att överhuvudtaget använda mig av den armen. Suck! Jag tror jag lyckades sträcka mig när jag satt och kräktes framför holken. Sammanlagt har jag kanske fått 2timmars sömn, jag måste verkligen försöka sova under dagen. Jag kommer aldrig orka med en förlossning om jag är så här slut i kropp och knopp. Jag ska hasa mig ut till köket och värma en vetekudde sen blir det vänsterläge i soffan. Behöver jag säga att jag längtar tills det här är över?