Ärligt talat!
I natt har jag inte sovit bra, knappt ingenting alls. Min hjärna har slutat att fungera och fast att jag tittat i almenackan och på planeringsschemat ett hundratal gånger, så blev det ändå fel.
Jag börjar bli orolig för mig själv - riktigt ordentligt nu.

Igår trodde jag först att det var sista dagen för Gonal-F sprutan och hela tiden har jag varit införstådd med att det är min "vilodag" idag. Men ändå sprayar jag morgon och kväll med Synarelan fast att jag endast skulle spraya på morgonen, dessutom tar jag som vanligt Gonal-F sprutan kl 20.00.
 Inget mer med det.....tills min sambo kommer hem och påminner mig om att jag ska ta Pregnyl (ägglossningsprutan) klockan 22.00.
Herregud! Klockan var då 21.50 och där stod jag med facit i hand att jag tagit både spray och spruta fast att jag endast skulle sprayat på morgonen och ENDAST ta Pregnylsprutan.
 Paniken uppstod inuti mig, hur skulle jag göra nu? Hade jag förstört alltihop nu? Vad händer nu? Hur ska jag göra?
Min kropp hamnade nog i ett chocktillstånd för jag började frysa hysteriskt och skakade i hela kroppen där jag satt mitt på hallgolvet med tårarna fullkomligt sprutande ut och pregnylsprutan med alla tillbehör radade där framför mig.

Jag ringde till Sahlgrenska och de kopplade mig till kvinnokliniken och där fick jag tala med en kvinna som i sin tur skulle återkomma till mig när hon talat med läkarna. Panik -tiden gick och en halvtimme efter det att jag igentligen skulle ha tagit sprutan så ringer hon tillbaka. Jo - jag skulle ändå ta Pregnylsprutan och sedan ringa till Ivf  nu på morgonen. Fortfarande inget svar på om jag förstört hela behandlingen  och med skräcken inom mig försökte jag meka ihop ampullerna med vätska och pulver. En ampull sprack så vi fick försöka fixa ut den söndriga ampulldelen ut ur plastbehållaren som man ska använda när man bryter itu ampullerna. Jag tänkte att jag kan inte och min  sambo vågade inte försöka en gång till. Jag ringde helt förstörd till min syster och frågade om hon visste hur man skulle göra för det stod helt still och jag skakade som ett asplöv. Inte lätt att blanda ihop blandningen då och byta sprutspetsar och hela köret. Kände mig som värsta pundaren när jag satt där helt hysterisk. Men ,men syrran visste inte hur man gjorde så jag försökte själv igen och då lyckades det. 
Tillslut 33minuter senare efter tidsbestämd klockslag injecerade jag då ägglossningssprutan i magen.
 
Jag tittade med skuld in i min sambos ögon och skämdes över att jag gjort allt fel. Han tröstade mig och sa att det inte var någon fara. Han bäddade ner mig i soffan med täcket och smekte mitt ben - allt för att lugna ner mig. Men natten har varit hemsk ochde mest hemska tankarna har flugit genom mitt huvud. Tänk..tänk om..tänk om jag förstört våra chanser att få ett barn nu?...tänk om...Åååååååååååååååhhhhh! jag orkar inte mer, känner mig som ett nervvrak redo för att läggas in på psyk.

Imorses ringde jag till IVF och fick prata med BM som i sin tur pratade med överläkaren Lars Nilsson. Svaret blev att jag inte sabbat något mer än att jag riskerar att bli överstimulerad igen. Visst det var inte bra att jag tagit Gonal-F samtidigt som Pregnyl sprutan men det förstör inte kvalitéen på äggblåsorna...Gud vad lättad jag känner mig nu. Att jag sprayat två ggr istl för bara en med Synarelan spelade inte så stor roll. Så vi ska fortsätta som planerat med ÄP imorgon, med ett litet undantag att det kan bli en förskjutning på 30 minuter. Med tanke på min halvtimmes försening med Pregnylsprutan.
Vet inte hur mycket mer jag pallar nu  - ärligt talat.
Den här stressen tar död på mig. Det känns som att jag är redo för att bli inlagd på psyket snart.

---

R.I.P
Maj-Lis Andréasson
12nov 1941 - 1 Maj 2009

Som om inte nattens och gårrdagskvällens helvete varit nog påfrestande så har jag även fullständigt fullproppad av hormoner precis kommit hem ifrån en begravning. Jag har nästan lyckats med bedriften att förbruka ett helt pappersnäsdukspaket. Så mycket tårar. Det var min farbrors fru som begravdes idag. En vacker begravning med massor av rosor, liljekonvaljer och en fantastisk kvinnlig präst. När jag dör så vill jag ha henne som präst.
Bästa prästen jag jag någonsin lyssnat på faktist. Det är så sorgligt vackert med en begravning. ETt avslut på detta jordeliv och en nystart på ett annat. Nu vilar hon med sin son.


Nu är jag helt tömd på tårar för ett tag så jag ska passa på att vila lite nu.