Vi gick upp tidigt idag. Denna viktiga dag! Mycket som står på spel och vi kände oss båda spända på om det skulle bli någon tillbakaåterföring av ägg idag eller om det skulle skjutas fram på grund av överstimuleringen. Jag är jättesvullen på magen och har fortfarande värk så jag tänkte att det får bli en positiv överraskning iså fall.

På väg till GBG och SU så stannade vi till på Kyrkogården och skulle be våra nära och kära att vara med oss idag och se till att allt går väl. Min sambo tände ljus vid sin pappas grav, han gick dit själv och ville väl prata bara de män emellan. Det förstår jag, så jag gick till min farmor och farfars grav och tände ljus hos dem med. Jag pratade med dem  en stund. Det kändes skönt och jag tror att min sambo tyckte det kändes skönt att vi svängde förbi hans fars grav innan vi skulle gå igenom dagens viktiga händelse.

Väl på SU, kl:11:45. jag gjorde ett ultra-ljud för att kolla om svullnaden gått ner lite och det hade det gjort lite grann. Min högra äggstock var ca 8cm stor och den vänstra var 7,5cm stor. Vilket är ganska stort men det beror ju delvis på att jag är överstimulerad. Det hade bildats två nya äggblåsor på vänster sida men det var ingen fara de försvinner av sig själv så småningom sa dr Lars. Om det nu skulle bli så att det här försöket inte skulle gå som önskat så kommer vi att göra en ny äggaspiration innan sommarn. Det blev 22st ägg och redan på morgonen så hade 14st delat på sig, i ett av äggen fanns det två stycken spermier som samsades. Fem stycken jättefina ägg blev slutresultatet ,så fyra stycken åker till frysen. De kan vi använda oss av om nu inte detta går vägen eller om vi i framtiden vill ha ett syskon. Åh det vill vi ju - så många det bara går. :) Nu skulle vi komma tillbaka kl 13:30 för att göra själv äggåterföringen. Vi hade god tid på oss att gå och käka middag innan, så då gjorde vi det. Allt kändes så mycket lugnare inombords nu, skönt! Antar att den största pressen är över, med tanke på den vidriga äggutplocket i förrgår. Usch! ryser av att bara tänka på det.


Det var en häftig känsla att se hur emryot placerades in i livmodern. WOW! Både jag och min sambo tittade på skärmen med stora ögon. Jag fick själv hålla ultraljudet mot magen samtidigt som Dr Lars placerade in det. Vi fick med oss en ultraljudsbild på den lille knodden i livmodern...Ska se om vi kan scanna in den här lite senare så ni får se underverket. Vilket det är. Hoppas, nu på det bästa. Nu ska jag använda ett gel Crinone i 19 dagar för att hjälpa till så att ägget lättare kan fastna inne i livmodern. Den 10 februari ska vi ta ett graviditetstest och om det visar positivt svar så ska vi fortsätta med gelen i fem dagar till och komma tillbaka till SU för ett ultraljud.

Med tanke på att jag är överstimulerad så är det en liten fördel med det sa dr Lars- för det är lättare att det resulterar i en graviditet då men jag ska hålla strickt koll på om jag svullnar upp. Ha koll på vågen så att den inte ökar 0,5 - 1kg om dagen för då har det bildats vätska i buken. Måste ha koll så att jag inte blir illamående, får buksmärtor etc. etc då måste jag genast ta kontakt med läkaren igen. Så nu har jag lånat min systers våg så att jag kan hålla koll på vikten.

Tjingeling.