Snön ligger vit och gnistrande över mark och träd.
Det är vackert och kallt.
Solen skiner och jag sluter mina ögon och tänker på dig mitt lilla barn.
Där du ligger inuti min varma kropp.
Det har nog blivit rejält trångt för dig därinne. Jag kan känna dina fötter mot mina revben och ända långt ut på sidorna. Jag undrar hur du ligger där inne. Jag vet att du ligger med huvudet nedåt men får inte riktigt nåt grepp om resten av kroppen. Ibland känns det som att du skulle ligga på tvären för att i nästa stund sträcka ut hela din längd upp mot mina revben och jag får sträcka på mig ordentligt för att kunna andas. Jag smeker magen konstant, utan att tänka på det. Jag längtar till de mornar vi får ha dig emellan oss i sängen och bara njuta av att titta och röra dig - vårt kärleksbarn. Jag längtar så efter att få pussa dig, snosa och krama om dig, bara överösa dig med min kärlek.
Jag känner dina små fötter i sidan av magen och jag undrar hur långt ut du kan ta dig. Plötsligt putar en häl fram det känns ordentligt. Det är en underbar känsla.
Våran lilla ängel som kommit till oss. Vilken underbar gåva.