Vi gick upp tidigt idag. Denna viktiga dag! Mycket som står på spel och vi kände oss båda spända på om det skulle bli någon tillbakaåterföring av ägg idag eller om det skulle skjutas fram på grund av överstimuleringen. Jag är jättesvullen på magen och har fortfarande värk så jag tänkte att det får bli en positiv överraskning iså fall.

På väg till GBG och SU så stannade vi till på Kyrkogården och skulle be våra nära och kära att vara med oss idag och se till att allt går väl. Min sambo tände ljus vid sin pappas grav, han gick dit själv och ville väl prata bara de män emellan. Det förstår jag, så jag gick till min farmor och farfars grav och tände ljus hos dem med. Jag pratade med dem  en stund. Det kändes skönt och jag tror att min sambo tyckte det kändes skönt att vi svängde förbi hans fars grav innan vi skulle gå igenom dagens viktiga händelse.

Väl på SU, kl:11:45. jag gjorde ett ultra-ljud för att kolla om svullnaden gått ner lite och det hade det gjort lite grann. Min högra äggstock var ca 8cm stor och den vänstra var 7,5cm stor. Vilket är ganska stort men det beror ju delvis på att jag är överstimulerad. Det hade bildats två nya äggblåsor på vänster sida men det var ingen fara de försvinner av sig själv så småningom sa dr Lars. Om det nu skulle bli så att det här försöket inte skulle gå som önskat så kommer vi att göra en ny äggaspiration innan sommarn. Det blev 22st ägg och redan på morgonen så hade 14st delat på sig, i ett av äggen fanns det två stycken spermier som samsades. Fem stycken jättefina ägg blev slutresultatet ,så fyra stycken åker till frysen. De kan vi använda oss av om nu inte detta går vägen eller om vi i framtiden vill ha ett syskon. Åh det vill vi ju - så många det bara går. :) Nu skulle vi komma tillbaka kl 13:30 för att göra själv äggåterföringen. Vi hade god tid på oss att gå och käka middag innan, så då gjorde vi det. Allt kändes så mycket lugnare inombords nu, skönt! Antar att den största pressen är över, med tanke på den vidriga äggutplocket i förrgår. Usch! ryser av att bara tänka på det.


Det var en häftig känsla att se hur emryot placerades in i livmodern. WOW! Både jag och min sambo tittade på skärmen med stora ögon. Jag fick själv hålla ultraljudet mot magen samtidigt som Dr Lars placerade in det. Vi fick med oss en ultraljudsbild på den lille knodden i livmodern...Ska se om vi kan scanna in den här lite senare så ni får se underverket. Vilket det är. Hoppas, nu på det bästa. Nu ska jag använda ett gel Crinone i 19 dagar för att hjälpa till så att ägget lättare kan fastna inne i livmodern. Den 10 februari ska vi ta ett graviditetstest och om det visar positivt svar så ska vi fortsätta med gelen i fem dagar till och komma tillbaka till SU för ett ultraljud.

Med tanke på att jag är överstimulerad så är det en liten fördel med det sa dr Lars- för det är lättare att det resulterar i en graviditet då men jag ska hålla strickt koll på om jag svullnar upp. Ha koll på vågen så att den inte ökar 0,5 - 1kg om dagen för då har det bildats vätska i buken. Måste ha koll så att jag inte blir illamående, får buksmärtor etc. etc då måste jag genast ta kontakt med läkaren igen. Så nu har jag lånat min systers våg så att jag kan hålla koll på vikten.

Tjingeling.

Tja vad ska jag säga?! Vilken pärs det var och delvis är. Natten till i måndags innehöll inte mycket sömn. 1timme sammanlagt fick jag. Sen körde jag till Gbg med min sambo givetvis. Han gillar inte att köra där så det fick jag göra. Hem körde han iallafall, jag var ju drogad.
Väl där lämnade sambon sitt sperma prov och jag instalerade mig på rummet. Fick två st Panodil samt en lugnande tablett som jag ej kommer ihåg namnet på. Efter ca 1timme var det våran tur. Nervositeten hade inte blivit mindre trots tabeletten. Jag lade mig i stolen och fick lite morfin liknande preparat. De startade med en liten dos då jag reagerat kraftigt av morfin förut.
Sen skedde det som jag fasat för - nämnligen de två bedövningssprutorna som ska tas inuti för att bedöva själva äggutplockningen. De sprutorna kändes inte alls och det var ju skönt för sen jä...r gjorde det ont. det kan jag lova. Efter mitt utomkveds är det här nog det värsta tror jag iafl vad jag kan minnas. Min ansiktsfärg blev blekare och blekare och de fick höja bedövningen hela tiden, jag fick även lustgas men jag undrar om den ens var på för den hjälpte inte ett piss. Det kändes som om dom höll på att sticka ut inälvorna på mig ,det gjorde så grymt ont. De gav mig en lugnande spruta så att jag skulle kunna "landa" med rumpan lite. Det gjorde jag men tydligen satt äggen åt för han fick kämpa för att få ut dem. Det fick ut 20 mogna ägg och två lite mindre. Läkaren frågade om jag klarade av att fortsätta och jag sa bara att: Ja, jag gör det här för en högre sak. Så fortsätt! Jag struntar i hur ont det gör bara det funkar.....
Efter ingreppet fick de hämta en säng att köra tillbaka mig i. En jättekort bit, men jag kunde knappast gå, dels pågrund av allt smärtlindrande och dels för att jag hade så grymt ont. Läkaren tittade på mig och sa att han önskade att jag aldrig någonsin skulle behöva gå igenom det här en gång till och om det skulle bli så så skulle de höja smärtlindringsdosen från första början. Väl i säng efter ingereppet fick jag en vetekudde över magen och mer smärtlindrande tabletter. Vet inte ens vad alla heter och jag har tappat räkningen på hur många det till slut blev. Jag hade så fruktansvärt ont. Eftersom jag blivit överstimulerad så kan det göra att det blir lite extra svullet och irriterat efter ÄP.
Det bestämdes att jag ska komma på ett ultraljud på onsdag för att se om det ens är möjligt att återinföra något ägg. Förhoppningsvis har svullnaden gått ner och allt ser bra ut - då kör vi imorgon. Men i värsta fall så fryser de in alla mina ägg och vi får göra själva återinsättningen längre fram, när min kropp är redo. Risken med att sätta in ägg när man redan är överstimulerad är att kroppen tar ännu mera stryk och vätska i kroppen bildas och kan på verka andningen etc. Jag antar att det är naturligt att jag är svullen idag - så här dagen efter ÄP, men det gör fortfarande så jäkla ont och jag känner mig lite illamående. Men nu ska vi  ner dit imorgon så då kollar dom ju upp mig ordentligt.
Jo jag glömde ju säga att jag fick en allergisk reaktion av alla läkemedel som de gav mig på ÄP-dagen. Stora röda utslag på armarna - men de gav mig ännu ett piller som skulle dämpa det och så åkte jag hem. Utslagen försvann under kvällen. Idag har jag bara försökt att ta det lugnt - legat med vetevärmaren på magen och tagit lite smärtlindring. Är orolig för att jag ska behöva vänta ännu mer, vet ju fortfarande inte om äggen har blivit befruktade ännu, det får vi veta imorgon.
Är det verkligen meningen att jag ska bli mamma?
Allt bara strular och jag mår jättedåligt av allt det här. Jag orkar inte med det här. Ja, det borde ju vara en jättespännande period av vårat liv som vi kan glädjas åt...men det funkar inte så..inte nu iallafall.  Jag känner mig så ensam i allt det här. Gör vi rätt? eller är det bara oron för allt som får mig att börja fundera på vad jag gett mig in i. Ensam i tvåsamhet är värre än att vara ensam. 
Jag är också rädd! Jävligt rädd!!

Visst ser jag ut att vara gravid. Men icke! Lite smått överstimulerad.

Nu har jag varit på SU och gjort ett ultraljud. Min sambo var med där inne och fick även han se alla dessa äggblåsor. Känns viktigt att han får se vad som händer och sker och att han känner sig delaktig i hela den här proceduren. Ibland känns det som att jag går igenom hela alltet ensam men idag pratade vi ut angående det och det visade sig att han funderar mycket men inte säger något. Så från och med nu så ska vi bli bättre på att förmedla vad vi tänker och känner. Vi är ju ändå två om det här även om det är jag som får ta den jobbigaste delen.

Ultraljudet visade 16-20äggblåsor...inte konstigt att jag har sådan värk och är så svullen. På högeräggstock fann läkaren 10st äggblåsor som alla var runt 15-16mm stora på vänstersidan fann han 6st i samma storlek men det fanns troligen ännu mer äggblåsor men det var otydligare på den sidan. Nu ska äggblåsorna växa till sig ytterligare upp till 20mm. Så jag antar att jag kommer svullna upp ytterligare och ha fortsatt ont - men det är det värt.
Så nu ska jag fortsätta på den låga dosen Gonal-F 75e/dos i 2dagar till sen blir det ett uppehåll med sprutandet men ska ändå fortsätta med Synarelan (sprayet) i 4 dagar till. På  lördagen endast en sprayning på kvällen tillsammans med Ägglossningsprutan Ovitrelle prick klockan 22:00. Söndag blir en vilodag från allt. Söndagmorgon ska läkaren ringa till min kära sambo för att tillsammans komma överens om lämplig tid för spermaprovet. Jag ska fasta från midnatt ,endast genomskinlig dricka inför morgondagen.

Måndag= Äggaspirationsdagen kl 8.30
Tja då var det dags för att suga ut alla äggblåsorna. Jag bad om lugnande och det får jag, även lustgas plus lite annat, ingreppet sker ju ändå i vaket tillstånd. Åh tanken på att de ska sticka mig inuti livmodern...aj.aj men det är ju bedövningssprutan så det är bara att härda ut.
Vad som kommer att ske är fäljande: Med ledning av vaginalt ultraljud punkteras varje äggblåsa och innehållet sugs ut och undersöks i mikroskop. Äggcellerna läggs i en skål och placeras i ett värmeskåp (inkubation). Samma dag lämnar mannen ett spermaprov. Spermierna tvättas och prepareras inför befruktningen av äggen.

Embryotransfer/återförande av befruktat ägg (ET)
Tisdag, dagen efter äggplockningen kontrolleras om äggen blivit befruktade äggen odlas i två till fem dagar, därefter väljs ett, eller i undantagsfall två embryon ut för återförande. Om det finns fler användbara embryon kan dessa frysas ner och användas vid en senare behandling. Lagen tillåter att man förvarar nedfrysta embryon i upp till fem år.
Inför återförandet krävs inga förberedelser, men en fylld urinblåsa kan underlätta ingreppet. En tunn kateter förs in genom livmoderhalsen och embryot placeras i livmodern. Ingreppet är så gott som smärtfritt och tar bara några minuter.
Det återstår ju att se förståss...
Under perioden efter återförandet omvandlas de punkterade äggblåsorna till gulkroppar som producerar gulkroppshormon (progestron). Som stöd ger man extra gulkroppshormon i injektionsform eller som vagitorier (slidpiller), tills det är dags för graviditetstest. Progestron påverkar livmoderslemhinnan så att den blir mer mottaglig för det befruktade ägget.
Återförandet av frysta och tinade embryon utförs antingen i en naturlig menstrationscykel eller i samband med hormonbehandling.
Förhoppningsvis så är min livmoder inte för svullen på onsdag så att vi kan återföra ett el flera ägg. Risken finns ju att pågrund av att jag fått så många äggblåsor riskerar att bli extra svullen och då är det inte bra att göra nåt tillbakasättande utan får då istället vänta till nästa ägglossning. Hoppas, hoppas att allt går bra nu och att äggblåsorna delar på sig så att en befruktning kan ske.....

Suck inte mycket sömn inatt. Ännu en natt jag fått gå upp ur sängen och lägga mig framför dumburken. Har problem med att somna och fruktansvärt ont i magen. Det knyter liksom ihop sig. Antar att det är normalt. Hm.
Ringde till amosis klinik och frågade angående Östradiol provet som jag ska ta på måndag och sedan skicka det vidare till SU. För på onsdag ska vi ju dit och gå in i fas två. Den berömda fasans fas :/....SPRUTFASEN!!
Nu visade det sig att de inte kunde hjälpa mig på måndag för de har ingen personal där då....ÅH, suck! så jag ringde till provtagningskliniken på Lasarettet och hörde om de kunde hjälpa mig att få blodprovet taget och det kunde dom. Det var ju skönt att slippa behöva åka en extra gång till GBG för att ta ett ynka blodprov och sedan återkomma dit efter två dagar för läkarbesöket. Hoppas nu att allt är som det ska och att jag är nedreglerad nu så att jag kan gå vidare i IVF-behandlingen. Tiden går fort men känns ändå långsam i vissa avseenden.