Gott Nytt År på er allihopa. Livet har verkligen varit full rulle den sista tiden. I loppet av en månad runt jul och nyår hann vi med följande: 2st besök på barnakuten, (Alva vrålförkyld med hosta och feber, dubbelsidig öroninflammation, magsjuka), jag på undersökning av knöl, 2 veckor senare operation av knöl, besök på Sahlgrenska för min scolios, Ett besök på vuxenakuten med Alva då hon slagit i munnen, ett besök hos tandläkaren med alva för munskadan, ett besök på vårdcentralen för min del - hostmedicin, bvc-besökjag har säkert missat några besök...... Alva har varit sjuk i tre månaders tid.

När jag har ron i kroppen ska jag skriva mer om vad som hänt sen sist. Det är mycket som hänt....både bra och mindre roliga saker. Men detta återkommer jag till. Så länge får ni nöja er med lite foton på Alva sen jul.
If i wanna here from an asshole, i fart!!



Vi har upptäckt en speciell rutin som vår lilla dotter gör precis när hon ska till att somna.
Hon tar sin lilla lilla hand och borrar in den i min eller min älsklings hand.  
Hennes lilla lilla hand river och smeker på armen.
Vår hud har ersatt hennes snuttefilt.

If i wanna here from an asshole, i fart!!
Usch, igår var en mardrömsdag. Den började så bra. Jag och lillan badade och hade babymassage för at senare delta i en sångstund på bibblan. Efter sången så lekte vi mammor med våra barn. Barnen var superlyckliga över att kunna klättra och dra sig framåt med hjälp av stora fyrkantiga mjukkuddar. Alva fick en skrattattack åt en flicka där som busade med henne.

Men sen så PANG sa det.
Alva halkar till och faller i golvet med pannan före.
Som tur var bara från hennes egen knähöjd och ner på parkettgolvet men ändå.
Ett stort rött märke i pannan och bulan var på väg.
Jag skyndade in på toaletten och sköljde en handduk kallt och höll mot för att lindra svullnaden.
Det verkar ha hjälpt för idag har hon ingen bula, bara ett litet blåmärke.
Alva tappade inte andan utan grät direkt efter fallet och efter en stund så verkade allt som vanligt. Men jag bestämde mig för att ringa upp till barn för säkerhetsskull.

När jag spännt fast henne i bilstolen så somnar hon.
Det var ju inte bra tänkte jag. Inte sova direkt efter att man slagit i huvudet.
Jag försökte få väckt henne, men det gick inte.
Paniken kom och tusen miljarder av farhågor rusade igenom mitt huvud.
Jag klappade henne på kinden, ville inte ruska om huvudet som ni säkert förstår, jag skakade på hennes armar och ben, ropade Alva,Alva, stoppade in mitt finger i hennes mun men hon vaknade inte. Hon andades men var helt väck. Jag ringde till barn och de sa att jag skulle åka upp till akuten. De skulle ringa i förväg och säga att vi var på väg. Jag hann ringa till älsklingen och säga att han skulle komma dit.
Jag körde "lite" fort genom stan samtidigt som jag försökte få väckt lillan. Höll på att köra på en mopedist mitt i rondellen precis utanför akuten. En mopedist som kör i 20km/h jag menar hur vanligt är det. Nu var jag ju 1,5 meter bakom men hade han inte flyttat på sig så hade jag nog kört om kull honom.
När jag kom fram till akuten fanns det givetvis ingen parkering så jag fick ställa mig längre ifrån. Jag frågade några damer om snabbaste vägen till akuten och de pekade. Jag sprang med lillan i famnen som inte vaknade trots tumultet.
Damerna kom åkandes i bilen och sa -hoppa in vi kör dig.
Även om det bara var några meter så kändes det otroligt skönt. Jag sprang in med Alva genom akuten, en sköterska mötte mig, jag sa- hon ramlade .slog i huvudet och nu vaknar hon inte.
Sköterskan tog Alva i sin famn men Alva hon bara sov vidare. Till slut när hon läggs ner på britsen, då vaknar hon och kollar på oss som om inget skulle ha hänt. Jag kände hur hela jag bara skakade och de sa åt mig att sätta mig ner. Älsklingen kom, han hade kört formel ett genom stan. Så han kom dit nästan samtidigt som vi.

En läkare kollade på hennes ögon och kollade hennes reflexer och allt var precis som det skulle. Ingen påverkan alls. Kanske att hon fått en liten hjärnskakning men de trodde att hon bara sovit väldigt tungt, men jag vet att hon sov inte bara. Hon är super lättväckt i vanliga fall. De lugnade oss och sa att fallet inte var så stort och vi behövde inte oroa oss. Vi skulle ha henne under uppsikt och se så hon åt ordentligt och inte kräktes. Sen om vi kände oro så kunde vi ha henne mellan oss under natten. Vilket vi också hade.

Idag är hon precis som vanligt, syns knappt ett märke. Men herregud så rädd jag blev. Vet inte vad jag skulle ta mig till om något händer henne.
Samtidigt så måste man ju låta dem röra sig, testa sina gränser för att lära sig gå. Jag kan ju inte vaddera in henne, då skulle jag bara hämma henne. Även om nu detta fallet inte var så stort så kändes det hemskt och visst kommer det sitta i och jag kommer vara som en hök på henne nu i några dagar men sen så måste jag ju låta henne få ramla, resa sig upp och försöka igen. Det är ju så dem lär sig, livet fungerar ju så.
Men vilken dag!!
Fya!! :/
If i wanna here from an asshole, i fart!!


Alva har blivit stor nu, redan 8,5 månad och helt underbar vår lilla vackra roliga dotter. Hon väcker oss tidigt tidigt med prat, sång, arga läten. Hon ställer sig upp i spjälsängen och vinkar till oss kl 05.30 ungefär. ibland ännu tidigare. ha,ha Vad ska man göra ,kan ju inte bli arg på henne. Men en hel natts sömn, åååååh vad skönt det vore. Vilken lyx. Min syster och ena bror har erbjudit sig att ta henne så vi kan få några timmars sömn. Ska nog ta och göra det nu någon dag. Vi behöver ladda batterierna litegrann om så bara för några timmar.

Fast att jag har fullt upp med busfröet hela dagarna och kvällarna så har jag sytt, stickat och virkat som en tok. Antar att det är rastlösheten som tagit överhand. På mindre än en månad blev det: En vinteråkpåse,
fem st små virkade djur/dockor, en röd virkad mössa, en virkad Elfsborgsmössa, en virkad rosa mössa, en virkad beige hatt med knappar och spännen till Alva och ett par virkade svarta långa sockar med sidenband och knappar. En virkad hängselklänning till lillan.  En virkad Elfsborgsmössa åt älsklingen samt en blåvit virkad mössa åt honom, en virkad halsduk till honom och nu stickar jag en halsduk till mig själv. Inte illa om jag får säga det själv.


 Det här har jag då gjort på ca 1månad.
If i wanna here from an asshole, i fart!!
Har upptäckt en knöl i underlivet. Inuti. Stor som en ärta, hård och den har vuxit. Den gör inte ont men verkar sitta fast. Upptäckte den för kanske 3 månader sedan men har inte vågat söka för det. Jag nämnde det för min barnmorska och hon sa att jag måste söka för det och då drog jag öronen till mig och förträngde knölen..ett tag. Men idag upptäckte jag att den vuxit. Usch, fy blir helnojig att det ska vara nåt fel. För ca 8år sedan opererade jag bort en bit (en sk konisering) av livmodertappen för att jag fått een cellförändring. Läkarna sa att det var cancer. Men de fick bort allt och jag har ju gått på regelbundna kontroller sedan dess med undantag sedan jag fick barn då. Tänker på min mamma som fick livmodercancer och fick operera bort hela tjofräset där nere. Usch, först knölen i min mage som de inte riktigt vet vad det är för nåt. Men de antog att det är en fettkula som tillkommit. Sen nu det här. Vad händer i min kropp. Jag undrar om alla hormonbehandlingar (ivf) spelar in.
Hm ialla fall..ska ta mod till mig och ringa till kvinnokliniken imorgon. Lika bra att kolla upp det. Är säkert inget farligt. Men sedan jag fick min älskade dotter har livet blivit mig så kärt och jag vill inte förlora en sekund av det.

Håll tummarna.

Ringde till kvinnokliniken och fick tala med en sköterska där. Jag förklarade precis och hon gav mig en tid för undersökning om en månad!! Inget akut sa hon bara. Jag frågade om cancer utmärker sig så här. Nej, svarade hon. Men hur kan man utesluta det bara genom ett samtal och utan undersökning när vi har det i familjen.? hm, ja,ja jag hoppas hon har rätt. Antagligen är det hormonrelaterat, då kan det växa fram sådana här knölar sa hon, ibland försvinner de av sig själv och ibland måsta man skära bort dem. Då är det mina hormonbehandlingar när vi gjorde ivfen som orsakat dessa knölar. Inte så konstigt igentligen med tanke på hur mycket kroppen påfrestas under dessa behandlingar. Men det är värt varenda knöl. Jag fick mitt sagobarn.
Hon frågade om jag haft feber och det är lite svårt att svara på eftersom jag nästan regelbundet äter febernedsättande tabl så som alvedon, ipren för min whiplash. Men jag har kännt mig febrig, frysit, hetta bakom ögonen och lite så i några veckors tid. Så feber har jag nogg titt som tätt. Men det är säkert ingen fara.
Kanske att jag ändå ringer för att få en tidigare tid för undersökning, för mig känns detta faktist akut. Oavsett sköterskans egen teori.

If i wanna here from an asshole, i fart!!


ALVA


Grattis vårt lilla hjärta på din namnsdag.

If i wanna here from an asshole, i fart!!
Oj nu var det verkligen länge sedan jag uppdaterade här på bloggen. Tiden har bara runnit iväg och vardagen är nu fylld av tider, aktiviteter att hålla och göra. Jag ska uppdatera er. Men inte riktigt ännu för nu ska vi åka ner till stugan och slänga allt ris efter nerklippta häckar, träd, buskar och blommor samt en hel del gammalt skräp som bara ligger där och skräpar ner.
 Hoppas verkligen att det blir nån tid över till oss att koppla av på för ingen av oss är igentligen pigg. Vi har alla tre en sväng av förkylning. Blir inte helt lätt när vi har lilla Alva samtidigt.
Men, men bara att bita ihop antar jag.  

Det flyttar ju sig inte av sig själv.
If i wanna here from an asshole, i fart!!

Cirkusen kom till Olofsbo. Alldeles inpå knuten nästan. Ja vissa fick dom som grannar och kunde kolla in skådespelandet av tältresning mm direkt från sin tomt.
Alva och jag var ute och promenerade och hoppades på att få se glimten av några djur och det fick vi. Hundarna söta, ja visst! men vi ville ju se stora elefantar och vackra hästar.
Men för att se dem så får man snällt lätta på plånboken och betala 330kr per vuxen och 220 per barn. Rena rånet. Hur kan de ta sådana hutlösa priser. Nu har vi ett barn men tänk de familjerna som har fler, hur ska de ha råd?


Nej, skäms på er Cirkus Maximum. För vem riktar ni eran cirkus. Inte för en vanlig arbetare iallafall.
If i wanna here from an asshole, i fart!!


Visst känns det lite extra när havet stormar. Så vilt och så vackert. Förra veckan så stormade det ordentligt. Då passade jag, Alva och Alvas älskade kusin Em på att ta oss ner till först piren men där kunde vi inte ens ta oss ur bilen för det blåste så hårt. Alvas små öron skulle inte fixa det. Så vi åkte vidare till hamnen och där gick vi fram för att skåda havets vilda sida.


Alva hade jag innanför min jacka så hon inte skulle bli blöt eller ta skada av det öronbedövande vinandet. Där stod vi nu alla tre och bara log. För visst är det en häftig känsla när allt bara är helt galet vilt.
Barndomsminnen av hur min pappa brukade ta oss barn med till ett ställe nere vid fästningen i Varberg, för att där få se och känna på hur havet stormade och bli alldeles våta av vågorna som helt rasande slog emot klipporna och upp mot land.
De minnena kommer för alltid stanna kvar och troligtvis kommer vi ta med Alva på liknande upplevelser. Den här dagen var ett litet äventyr.
If i wanna here from an asshole, i fart!!

En av alla promenader.

Sommaren i Olofsbo är nåt speciellt. Bara att ligga vaken på natten och höra vågorna slå upp mot stranden är ju helt magisk. Även om stugan ligger 200m från havet så hörs det ändå dit upp när alla andra ljud tystnat.
Promenaderna nere vid stranden är underbara.
Så fridfyllt.
Både jag och min sambo vill flytta ner till kusten, antingen det eller in i skogen vid någon härlig liten fiske sjö.


Far och dotter på första parkett

Härom kvällen gick vi ner till stranden för att låta Alva vada i havet lite granna. Det är ju inte bra för så små bebisar att vistas ute i solen så hon hade ännu inte fått känna på hur havet känns. Den tiden kommer ju när vi hela dagar ligger på stranden och bygger stora fantasifyllda sandslott och plaskar i havet.


Helt orädd och med ett jätte leende vadade hon rätt ut. Givetvis höll jag henne i händerna annars hade hon inte kommit långt. Havet kändes ljummet och solen var på väg att gå ner.


Bakom oss satt det en Dansk pappa med sina tre söner och spelade gitarr och sjöng.
Kan det bli så mycket bättre? Där satt vi på stranden och bara njöt av utsikten och allt annat som kvällen hade att bjuda på. Jag, älsklingen och våran efterlängtade dotter.

Det här är livet!
If i wanna here from an asshole, i fart!!
Min bror gifte sig den 17 Juli och herregud så vackra de var. Nu har jag inte bett om lov, så jag sätter inte ut något foto på dem. Men ni skulle se dem. Så kääära! Jag är så lycklig för deras skull. Vi har kommit varandra så nära och de tillhör mina allra närmsta. Vi kan prata om allt och de har verkligen varit ett stöd för oss när Alva var nyfödd. För hur underbart det än är att få en bebis så är det även otroligt slitsamt och avlastning är därför guld värt.

Jag höll tal för dem. Hade inte velat strunta i det. Han betyder för mycket för mig och jag kände verkligen att jag ville göra det för dem. I kyrkan läste jag en dikt som de valt ut. Jag känner mig otroligt hedrad som fick frågan om jag ville läsa en dikt eller sjunga något på deras bröllop. Med tanke på hur blödig jag blivit sedan jag fått barn så valde jag att läsa dikten. Minns ju tårarna som rann på Alvas dop. Så mycket känslor som bara inte kan hålla sig instängda. Jag klarade mig med nöd och näppe från att gråta i kyrkan när jag läste dikten och även när jag höll talet.

Jag skrev ju ett tal till min väns bröllop om sann kärlek så lite grann från det talet kunde jag återanvända till detta talet. Givetvis så gjorde jag ju om en del så att det blev personligt tillägnad till min bror och hans vackra fru.


Alva var så finer på dopet och lite trötter i kyrkan. Se själva. Hon sov på min axel min lilla ängel.



Den här fina tröjan stickade min mamma till Alva. Fantastiskt sött med rosor på och allt. Den passade perfekt!



Alva klädd för bröllop.
If i wanna here from an asshole, i fart!!
Ja, efter att Alva började med sina matprovs försök för några veckor sedan så har det hänt en hel del.
Hennes mage kollapsade och hon hade diaree i flera dagar. Plus feber.
Så efter att ha kollat upp henne så slutade vi med maten och fortsatte istället med bröstmjölk, mjölkersättning i ett par veckor. Efter ett tag blev hon bra igen och vi satte in Nestles milda havre gröt. http://www.nestlebaby.com/se
Hon älskar den gröten och nu blir hon helt till sig varje gång hon ska äta den. Vi har i dagarna även börjat med deras kvällsvälling. Vid de andra målen så ger vi henne ersättningen. Hon vägrar ta bröstet mer nu. Synd det för jag har ju gott om mjölk kvar. Men jag antar att hon själv bestämmer när det är dags att sluta amma. Hade jag fått bestämma så hade jag åtminstonde ammat minst  en månad till. Men men närheten kan jag ju få ändå. Hon är så fantastiskt duktig nu.

Så mycket händer i hennes utveckling. Hon sitter upp själv nu. Stadigt, så frågan är väl om jag ska göra om liggkärran till kärra nu. Men det känns ändå skönt att ha henne i liggdelen när hon sover utomhus. Det blir inte det samma i en kärra. Även om den nu har  olika positioner. Som tur är så finns det en smart lösning. Det finns nämnligen en sittbräda i liggdelen som vi brukar fälla upp.
En dag satt hon bara upp.


Vi gick med en bebis på tipspromenaden och kom hem med en liten flicka som satt upp i vagnen. Så nu är det sele som gäller. Hon skrattar mycket och hon älskar att dansa och lyssna på musik. För att inte tala om hennes älskade hoppgunga. Där kan hon stå, gå och hoppa framför spegeln i 45minuter. Lätt!
Nu vill hon även gå. Gå och gå och gå och gå. Bara man håller henne i händerna så verkar hon aldrig tröttna. Frågan är väl bara när hon ska krypa. Hon kanar lätt fram på rygg men inget krypsteg ännu.

If i wanna here from an asshole, i fart!!

"Pappa en sån här vill jag också ha!!"

Härom veckan åkte jag och min kära syster och lilla Alva till Ikea för att inhandla deras barnstiol i plast.
Riktigt praktist att ha till stugan, då den kan stå ute med de andra trädgårdsmöblerna. Givetvis fastnade jag vid den här bedårande lilla ministolen. Alva älskade den och vi ska köpa en sådan till henne. Vi har ju själva varsin likadan fast i större format. Visst är hon så söööt här.

Fast när vi kom till lagerhyllorna där stolen skulle finnas så var den ju givetvis slut. Typist! Så några dagar senare åkte jag dit igen med min svärmor och då fanns den.


Tur var väl det att jag sparade parasollen från våran förra vagn (Brion) För då kunde jag sätta fast den på Alvas matstol och vips så fick hon ett eget parasoll. :)



If i wanna here from an asshole, i fart!!



If i wanna here from an asshole, i fart!!

If i wanna here from an asshole, i fart!!



Igår fyndade vi en ny vagn åt lillan. En svart Emmaljunga edge duro combi, blev det. För endast 1500kr. Rena fyndet!! En ny kostar runt  7300kr, kan variera lite beroende på vart du köper den. Nu känner jag ju visserligen dem som sålde vagnen så kanske att jag fick det lite billigare på grund av det. Men vi är jätte glada och tacksamma för det. Känns jätte skönt med en ny fin vagn som är lite lättare än Briovagnen vi haft hittills. Visst den här vagnen är också stor och är väl inte jätte lätt men jämfört med den gamla så tycker jag den här är superlätt. Det roliga var att hon som sålde den till oss delvis ville byta vagn för att hon tyckte att den var för tung men när jag lyfte den så blev jag glatt överraskad :)
 Vagnen är svart och rymlig vilket jag föredrar. Jag vill inte att Alva ska behöva ligga som en packad sill i sin vagn utan ska kunna röra sig där i och ha lite gosedjur och sånt med sig. Visst små vagnar är lättare och behändligare men säkerhet och bekvämligheten för lillan är det viktigaste för oss.

If i wanna here from an asshole, i fart!!

Dagen till ära hade pappa klätt henne i en Iron Maiden t-shirt.

Efter att varit förkyld i nästan hela två veckors tid var det så dags för Alvas första provportion med potatis. Jag blandade ut mosad potatis med bröstmjölk ochdet gick ganska bra. Så väldigt gott vet jag inte om hon tyckte att det var men det gick ju över förväntan. Dessutom att hålla skeden själv och dessutom lyckas stoppa in den i munnen - ja det är inte illa för en förstagångsätare...:)
Idag gör vi ett nytt försök.

If i wanna here from an asshole, i fart!!


foto: Aftonbladet


Ja Daniel du har så rätt. Störst av allt är kärleken.
Vilket vackert tal han höll för våran kronprinsessa Viktoria. Helt otroligt gripande faktist.
Vet inte om det beror på alla extra hormoner jag fått, men visst tårades mina ögon ett flertal gånger under gårdagens bröllop mellan kronprinsessan Viktoria och hennes prins Daniel.
Jag trodde inte att jag skulle bli så berörd men satt som förstenad framför tvn så gott som hela dagen och kvällen igår. Älsklingen min var inte lika imponerad..ha,ha men lät mig snällt hållas. Några suckar över att han missade vmfotbollen men annars inte något klag. Han satt uppe och höll mig sällskap ända in på småtimmarna. Det är min man det :)
Givetvis så hade vi ordnat en tiara till Alva och svenska flaggan var framme. Ett prinsessbröllop ska firas. Även om jag nu inte tror på Monarki som statsskick så är jag ändå stolt över att vi har vårt kungahus.
Ja, visst fick vi skattebetalare stå för en del av det här pampiga bröllopet men jag tänker se förbi det just nu och bara njuta av allt glitter och glamour. För hur gärna jag än skulle låtsas att jag inte brydde mig så gör jag det. Jag är barnsligt förtjust i vackra klänningar och håruppsättningar och alla fantastiska smycken med historiska bakgrunder. Jag älskar det! Som en saga jag gärna drömmer mig in i. Ialla fall för ett tag kan jag förtränga all fattigdom och orättvisa runt om i vårt land och runt om i världen, för att bara för en stund få dras in i deras sagobröllop. Så för en stund låter jag mig förtrollas av denna overkliga värld.

Det syntes så tydligt att det här verkligen är kärlek på riktigt inte bara ett ihoptussat giftemål för sakens skull. Här har kronprinsessan verkligen valt sin man av folket. Och vilken resa han gör, tänkte på det igår när han gick in i kyrkan var han en enkel man från Ockelbo vid namn Daniel Westling, ut ur kyrkan kommer han som man till Kronprinsessan och med titeln Prins Daniel av ätten Bernadotte, hertig av Västergötland och riddare. Inte illa. Snacka om en klassresa.



Våran lilla Alva, vår egen lilla prinsessa.

Jag satt som förstenad framför tvn och ville inte missa något, det kändes att det var något alldeles extra. Från början hade jag bestämt att det var några speciella händelser jag helst inte ville missa med detta bröllop och det var: Själva bröllopsakten, kortegtåget, Talen från Viktoria till folket, Kungen, Daniels pappa och från Daniel själv och brudvalsen. Jag såg allt och mycket till. Det var slående hur personligt och hur välskrivna talen var, det kändes att det var äkta. Att Kungen dessutom uppmärksammade sin drottning på deras 34e bröllopsdag gjorde ju inte saken sämre. Men bäst av allt var ändå Daniels tal, så vackert skrivet, han är som gjord för att hålla tal. Att vi dessutom fick ta del av deras personliga leverne ,när Daniel berättade att Viktoria skrivit 30 stycken kärleksbrev till honom och lagt i en ask för honom att läsa när hon skulle resa till china i 30dagar...det är kärlek...på riktigt! Roligt också att få veta nåt så personligt och en ny förståelse för deras gemensamma liv uppkom. Det kändes så äkta och det är ju det bröllop handlar om, för mig ialla fall. En hyllning till kärleken - den vackraste av alla känslor.

Att de älskar varandra på riktigt det kunde ingen undgå att se och därför tänker jag fortsätta vara stolt över vårt kungahus. För att jag tycker om dem som personer. Ja, det lilla jag hört och sett vill säga. De arbetar och bryr sig verkligen om alla människor och gör mycket hedersfyllda uppdrag för mänsklighetens skull. Det är beaktningsvärt. Fast att jag emellanåt stör mig på orättvisan som det här landet allt mer visar på, tänker jag aldrig vända ryggen till kärleken. Även om den nu är hos royalister och höginkomstagare så visar dessa människor sig åtminstonde ha hjärta stort nog för att även bry sig oim dem mindre lyckligt lottade.
Visst jag är en vänsterkvinna och detta kanske låter som dubbelmoral, men det står jag för. Att Lars Ohly gjorde en sak av det hela tycker jag faktist var otroligt barnsligt, fast kredd till honom för att han inte lät sig duperas av dubbelmoralen... :)


Ja, även Picasso var delaktig i bröllopet :)

If i wanna here from an asshole, i fart!!


Vårat lilla mirakel.

Våra mornar är magiska.
Efter att klockan slagit 06:13 vaknar Alva och vill äta. Jag lyfter över henne till våran säng och ammar henne. När hon är mätt och belåten lägger jag henne emellan oss. Hon ler, så där stort och vackert som bara hon kan. Våra hjärtan smälter. Hon vänder sig om och tittar på sin pappa. Skrattar och ler och pratar lite grann. Sedan vänder  hon sig till mig; skrattar och ler lite, pratar och jag ser att hon igentligen skulle vilja sova lite till men  hon anstränger sina två blå till det yttersta.
Sen lägger hon sig på sidan, tar tag i mina fingrar och drar handen åt sig. Borrar in sitt fina lilla ansikte i min hand. Hon tittar undersökande och kärleksfullt rätt in i mina ögon. Där ligger vi nu och bara tittar varandra rätt in i ögonen. Jag är sååå lycklig att jag äntligen, äntligen blivit mamma. För den här tiden med vår dotter den är magisk. Hela hon är magisk och skänker vårt liv så mycket kärlek.

Jag vill stanna tiden, för alltid befinna mig just nu och här i våran egna lilla värld. Att vi inte längre sover hela nätter bekommer mig inte längre. Jag har vant mig och gärna byter jag bort de sovtimmarna mot den här stunden på morgonen. För den stunden den är bara våran. Våran lilla familjs egentid.

If i wanna here from an asshole, i fart!!


I en och en halv veckas tid har både jag och lillan snorat (mest jag där) ,hostat och lillan har även haft feber till och från. Hostan verkar vara enveten och vill inte släppa.
Jag kollade på apoteket om jag fick ta hostmedicin nu när jag ammar men icke sa nicke...det gick inte. Men jag fixar det, känns jobbigare att höra lillan hosta, ibland kippar hon efter luft. Då blir jag lite lätt panikslagen och rädslan att hon inte kan andas kommer över mig. Men sen lugnar jag mig. Det är bara min rädsla som spelar mig ett spratt. Alla föräldrar går ju igenom de här faserna , antar jag. Men hon är ju så lite och falsk krupp är vanligt förekommande i min familj. Men det tror jag inte att det är. För hon väser inte och inte heller låter det som hesa hostningar. Jag har höjt huvudändan på spjälsängen så att hon lättare kan andas iallafall.

Förra veckan var vi på barnmottagningen med henne. För då hade hon feber och var rosig på kinderna samt helt avslagen. Men alla prover visade ingen infektion utan de tror att det berodde på värmen som var då samt att tänderna är på gång.

Alva har ju haft hosta och nyst sedan hon föddes men inte som nu, sen låter det som att hon har slem i bröstet som hon vill hosta upp men inte kan. Nysningarna, ja de känns. ha,ha häromdagen så nös hon ner farmors glasögon. ha,ha Ofta får jag mig en dusch tätt i ansiktet, men vad gör väl det?
Näsfridan har jag användt men får inte ut nåt direkt. Det verkar sitta längre ner.

Imorgon ska jag operera bort en leverfläck som ändrat karaktär på väldigt kort tid, känns skönt att bli av med den.Även om det inte är någon fara med den. Men den sitter lite dumt till. På bröstet nära bröstvårtan, så jag kommer inte kunna amma på det bröstet på några dagar. Men jag måste pumpa ut då, annars kommer jag få mjölkstockning och det vill jag inte. Så mormor passar Alva imorgon. (Alvas mormor alltså, om det nu var någon som trodde nåty annat :))

Förutom förkylningen så mår jag väldigt bra nu för tiden. Min och älsklingens relation har stärkts och blivit sååå mycket bättre. Det har ju inte alltid flutit på om jag säger så. Alla hormonbehandlingar, foglossningen, whiplashen, spelar ju in och påverkar oss oavsett om vi vill det eller inte. Men nu så känns det nästan som om vi är nykära igen. Vi längtar efter varandra och är bara goa mot varandra nu. Jag är så tacksam att det vänt. Jag tror att det är lätt att man under ivf-tidens prövningar lätt sliter ut varandra och all frustration tär sönder relationen, men även en jobbig graviditet och den första tidens prövningar som nyblivna föräldrar...ja, den tär också. Men det gäller att man pratar ut ordentligt då och inte anklagar varandra utan fortfarande försöker se den andre personen som den man blev tillsammans med. Men får liksom påminna sig själv om varför man blev kär i den personen och sedan framför allt påminna sig själv om hurdan person man själv vill vara.



Man måste vårda kärleken annars dör den ut.

If i wanna here from an asshole, i fart!!
Tidigare inlägg

Bloggtoppen.se Denna blogg är listad bland Sveriges bästa bloggar Personligt Topplista Favoritlistan.se Lägg till Blogg BloggRegistret.se