Äntligen!
Idag bestämde jag mig för att trotsa foglossningssmärtorna. Det har kännts som att de börjar släppa lite grann. Jag längtar ut så jag tror jag kreverar. Vill ju gå ut och gå underbara långa promenader i sol och regn med min vackra lilla dotter. Inte bara de ynkliga småpromenader jag hittills lyckats prestera...
Så idag när jag med små små steg långsamt tog mig framåt i den värmanded solen så bestämde jag mig..jag testar att gå lite till och lite till. Till slut hade jag varit ute i över en timme. Visst värker det fortfarande och nu har jag lite svårt att gå men det var värt det. Om jag kan så ska jag göra det imorgon också.

Men ingen ro och ingen vila...Nu ska jag ta på mig bärselen och gå ner till tvättstugan. Skulle behövt handla idag med men det får nog vänta tills min kära sambo kan följa med.



Mammas lilla tjej. :)


Tjingeling!

Förra veckans vägning blev 5120gr. Hon växer bokstavligen så det knakar. 56cm lång. Tiden går sååå fort. Inatt sov Alva för första gången hela natten igenom i sin spjälsäng. Inga problem alls, det var snarare jag som hade separationsångest över att hon inte låg tätt, tätt brevid. Men vi sköt in vår säng så den står brevid spjälsängen. Så jag kan sticka in min hand och hålla henne i handen när längtan blir för stor.

Herregud hon kommer bli en stor kicka en dag. Bäst jag passar på ännu mer att njuta av den här spädbarnstiden. Den är underbar samtidigt som den är jättejobbig. Men tanken på att inte få ha henne nära känns ju hemsk. Tur det är långt kvar tills dess.

Se så fin hon är i kläderna som mormor stickat till henne.



Hon är lite trötter vårat lilla hjärta :)

Jättefint mönster på dopklänning.

Tänk vad tiden går fort. Snart är det dags för lillan att döpas. Kyrkan och församlingshemmet är bokat. Vi ville igentligen ha det utomhus men det ställe där vi tänkt oss hade inte börjat sina inbokningar ännu och sen så har vi anpassat oss efter alla andra om tidpunkt. Några fyller år, minst tre stycken fyller dessutom jämt, andra är på semester eller inbokade på viktiga möten, andras dop eller liknande. Så det fick bli på en söndag fast vi igentligen föredragit lördagen då hade vi sluppit ha dopet i anslutning till gudstjänsten.
Om vi hade gjort som vi velat så hade vi kanske skjutit upp dopet två veckor och haft det på den plats vi ville från början. Men,men. Nu fick det bli inomhus istället. I samma kyrka som jag själv döptes i, det är ju lite roligt i och för sig. Det kommer bli jätte fint ändå. Huvudsaken är ju att lillan blir döpt. Nu kan ju de som står oss nära ialla fall komma. Det är ju trots allt en stor dag för oss alla tre. Äntligen får vi döpa vårat eget barn. Fram tills nu har vi bara fått medverka på andras barndop. Äntligen, äntligen blev det våran tur.

Men hädan efter så sätter vi ett datum som passar oss och de som kan komma de kommer.

Idag ska lillan och jag träffa mormor och inhandla tyg, spets och band till Alvas dopklänning. Vi vill satsa på att sy en dopklänning i bra kvalité som håller i tiden. Meningen är att Alva sedan kan använda den till sina kommande barn. Jag tänker brodera in Alvas namn och dopdatum på klänningen och sen alla andra som döps i den. Min mamma kommer sy den. Jag skulle kunna göra det själv men hon är proffset i familjen på att sy så det är bättre att hon gör det. Då blir det ialla fall raka sömmar. Ha,ha

Mamma tog fram ett gammalt mönster som vi ska använda oss av. Vi kommer väl ändra utseendet litegrann som jag önskar men en omlottklänning får det bli. Av praktiska skäl.

Mitt hjärta.

Jag är sååå lycklig. Ville bara skriva det. Jag snosar min lilla dotter i nacken och hon luktar underbar bebis.
Min bebis. Kan livet bli bättre?

I morses kom jag på mig själv med att klämma ut hårgele istället för tandkräm på tandborsten. Som tur var upptäckte jag det precis innan jag stoppade in tandborsten i munnen.



Sömnbristen är nu bekräftad!!

Vilken underbar kväll vi hade igår lillan och jag. Vi satt framför den sprakande elden och bara njöt. I bakgrunden hade vi på lugn musik. Picasso låg i närheten och njöt även han (Picasso det är katten alltså, för er som inte vet). När jag satt där med Alva i knät gungandes i stolen och såg in i de flammande lågorna då kände jag en sådan lycka komma över mig. Tänk här satt jag och ammade mitt älskade lilla barn. Kan livet bli så mycket bättre än så här. Tänk så många gånger jag drömt mig iväg efter en stund som den här och tänk ledsamt för mig själv att: tja, det kommer aldrig bli verklighet....men det blev det. Så till alla er som just nu genomgår ivf-behandlingar till er vill jag bara säga att: ge inte upp!! En dag blir det eran tur. På ett eller annat sätt.

Kvällarna och nätterna har blivit mycket bättre nu. Alva vaknar med ca 4 timmars mellanrum och vill äta. Sen somnar hon om och vi också. Det är ju riktigt lyxigt att få sova dessa timmar. Hon skriker inte så mycket längre på kvällarna. Antar att hon magknipen har klingat av lite. Men hon är fortfarande lite förstoppad och stönar och stånkar mest nätterna igenom. Tycker så fasligt synd om henne när hon stånkar och tar i i sömnen. Önskar att hon kunde få sova lugnt och fint. Men det kommer , det har ju redan börjat bli bättre och det känns såååååå bra. 
Har letat och letat efter någonstans i Sverige där de säljer Gripe water men inte hittat nån sida på nätet. Jag tror det funkar, vore spännande att pröva.
Igår sov vi middag i nästan 3 timmar och efter den välbehövliga tuppluren kunde jag till och med urskilja mina ögon bakom de svullna påsarna som bosatt sig i mitt ansikte.. Ska verkligen försöka vila oftare när hon vilar. Men då hinner jag inte med allt annat som måste fixas här hemma. Hm, men jag omprioriterar...bättre för Alva att ha en någolunda pigg och allert mamma en en utsliten zombiemamma i ett städat hem.

Nu öser regnet ner här och snart så är väl snön borta. Jag skulle så gärna vilja ta på mig regnstället och så gå ut och gå en lång promenad med lillan men foglossningen gör att jag får hasa mig fram emellanåt så några långa turer blir det inte. Som tur är så har älsklingen tagit med henne ut på längre promenader än de korta jag för tillfället förmår. Jag vill inget hellre, men vad ska jag göra. Jag går omkring med bäckenbältet här hemma och jag kan inte göra så mycket mer än att försöka mjuka upp min stela kropp. Funderar faktist på att ta mig till gymmet och träna power platen. Den borde ju funka när jag inte kan köra löpbandet. Jag är så sugen på att dra dit, jag kan ju ta med lillan det spelar ju ingen roll. I längden mår ju hon bättre av att ha en mamma som kan röra sig än tvärtom. Jag måste träna upp min rygg och nacke om jag ska fixa det här. Kruxet är bara den att jag antagligen fått inflammation igen i ena axeln och i nacken. Har ju som sagt inte varit så här kass i kroppen sedan jag blev påkörd. Men Alva ska inte behöva lida för att jag har ont, jag får bita ihop. Jag vägrar bli en tråkmåns till mamma. Jag ska göra allt för att bli så bra som möjligt.

Nu ska jag och Alva gå till tvättstugan och tvätta hennes kläder som hon fått. Jag var iväg häromdagen medans älsklingen gick ut med Alva och inhandlade lite strumpor, strumpbyxor och en jätte fin vårklänning. Sedan har hon fått hur mycket fint som helst från kollegor, vänner och familj. Önskar att jag hade tid att visa allt men just nu känns det som en omöjlihet - rent tidsmässigt.


Den här ursöta dressen fick Alva från Malin..favoriten. Ska visa de andra fina kläderna som hon fått så fort jag hinner.


"Jag är inte besvärlig..Jag är kreativ"
Body från farmor och farfar - underbar!

Igår fick vi en jättefin Niké jogging dress av älsklingens andra chef. Presenterna bara haglar in och vi har fått hur mycket mysiga kläder,skor och andra fina saker som helst. Vi är jätte tacksamma för allt. Skulle igentligen tagit foto och visat upp allt..kanske kan göra det längre fram. Har liksom inte den tiden över längre. Jag har aldrig någon tid över. Här är det full rulle och jag njuter av att få umgås med min vackra lilla dotter. Igår dansade vi runt, småpratade och fjompade oss. Eller snarare jag gjorde det..ha,ha Alva fick liksom bara hänga på sin knasiga mamma. Det var första gången sedan jag blev mamma som den sidan kom fram. Den busiga sidan inom mig. Jag har varit så trött innan att den sidan legat begravd. Men igår så kom det och då kändes allt så himla bra. Det är ju så här det ska vara. Mys, skratt och tokerier. Alva log mot mig och hennes ögon riktigt tindrade till. Då kände jag mig lyckligast i hela världen. Det här har jag väntat på. Sååååååååå länge. Våra Långsamma promenader är smärtsamma med tanke på foglossningen men underbara förutom det. Jag längtar tills jag kan gå låååånga sträckor.


Alva sover skönt i barnvagnen.

I söndags åkte vi ut till Torpa stenhus och promenerade i det sköna vädret. Jag , älsklingen och vårt lilla mirakel. Det var en solig och härlig dag. Önskar bara att jag kunde gått längre men foglossningen gjorde sig påmind och det kändes som knivblad som rördes runt i benet på mig. Men jag njöt så länge promenaden varade. Tror det är viktigt att vara ute så mycket som möjligt för Alvas skull men även för vår egen del. Det gör så mycket för sinnesstämningen om man bara kommer ut lite i den friska luften och känna solens värmande strålar mot ansiktet. Det är underbart. Idag satt jag i två timmar på balkongen och solade mitt bleka ansikte samtidigt som lillan log och sov brevid.

Torpa Stenhus en vacker solig dag.


I veckan har Alva och jag försökt att kolla på paraolympisk

Domen har kommit:


"Nedsättningen anses bestående för all överskådlig framtid."

 Tack vare att två personer inte kunde köra bil så har jag nu alltså blivit 50% sjukpensionär för resten av mitt liv. Så jävla upplyftande livet kan vara ibland!
Fick brevet från försäkringskassan igår.

Första gången jag blev påkörd var 1997, då satt jag parkerad på passargerarsidan när en kvinna körde snett in i bilen. PANG!! Hon blev bländad av solen sa hon och såg inte bilen som stod parkerad. Kolla upp synen då kanske!

Andra gången stod jag still strax innan en rondell när en annan kvinna körde med ganska hög fart rätt in i baken på min bil. Hon hade inte ens ögonen fram utan var mer orolig för av och påfarterna innan rondellen att hon missade den lilla detaljen att jag var där. Bilen hamnade hos skroten och själv blev jag 12%invalid. För resten av mitt liv.

" whiplashskador plus en scoliosopererad rygg - det är grejer det."
Men jag ska väl inte klaga , det finns dem som har det mycket sämre. Som om det skulle vara någon tröst. Skulle inte tro det. Vad tröstar det mig att andra lider ännu mer?! Korkat talesätt, enligt mitt tycke.

Nu är jag mammaledig och är jättelycklig över det samtidigt som jag brottas med ständig huvudvärk och ryggsmärta. Tredje dagen på raken jag vaknar med en grymme huvudvärk. Huvudvärk har jag haft varje dag sedan olyckan 1997 men ibland så mynnar den ut i migrän vilket den gjorde i förrgår och igår. Men nu kan jag inte ta smärtstillande då jag ammar min lilla dotter och vill inte gå på starka tabletter med en nyfödd. Så det är bara att bita ihop. Men visst, just nu när lillan lider av magknip och gråter rätt friskt emellanåt då är det inte lätt när man samtidigt bara vill spy av migränhuvudvärken.

Var hos bvc-sköterskan igår. Mätte och vägde lillan. Hon hade gått upp 360gr, så nu väger hon prick 4kg...inte illa :) sedan förra veckan och vuxit närmare 2cm till hela 52,5cm. Inte konstigt hon varit lite extra hungrig kanske. Jag tog upp att vi inte tyckt att vare sig minifomdropparna eller sempers magdroppar hjälpt mot hennes magknip på kvällarna och nätterna. Igårnatt sov jag inte mycket alls. Känns som om jag går på knäna emellanåt. Hinner inte äta och får inte sova mer än kanske två - fyra timmar per dygn. Ja, sambon min han är inte piggare han. Men det känns som att jag ständigt har mitt lilla hjärta intill mig. Jag skulle bara behöva få en liten liten paus så jag själv kunde få i mig någon mat och kanske sova en liten stund utan att vakna var och varannan minut. Bara en liten stund hade gjort så mycket. Jag känner mig hemsk när jag sitter och gråter av utmattning samtidigt som jag ammar. Jag är ju jätte lycklig men så trött och frustrerad över att jag inte kunnat hjälpa lillan med hennes magont.

Igår följde min syster med mig till BVC för älsklingen jobbade och jag kände mig lite matt och så så det var skönt att ha henne med mig. Igår natt frös jag, kände mig helt vimmelkantig och näsblodet har kommit tillbaka. Jag har även haft ont i magen men jag ska ju på återbesök hos min barnmorska om 2 veckor så då kollar de ju upp mig. Kanske är det utmattningssymtomen som återkommit. Jag mådde ju så här de första dagarna på BB då jag inte fått sova. Jag hoppas iallafall att det beror på det så det inte är något annat.
Bvc-sköterskan frågade hur allt gått och jag svarade ärligt att jag håller på att bryta ihop emellanåt. Att jag inte hinner laga någon mat till mig själv, att jag knappt inte får sova för att lillan har sådan magknip på kvällar och ibland nätterna igenom. Det finns inget som är så frustrerande när ens barn gråter hysteriskt och det inte hjälper vad du än gör. Det gör ont i hela mig. Både jag och älsklingen har försökt med allt. Massage, bengymnastik, jag tänker på vad jag äter (ja, det jag hinner få i mig vill säga ;)) Jag ligger ner och ammar på nätterna så att mjölken inte ska rinna till så fort att hon sväljer luft, Vi ger henne minifomdroppar innan varje måltid och sempers magdroppar varje morgon. Men detta har alltså inte hjälpt. Hon stånkar och vrider sig och blir emellanåt stel som en pinne när hon försöker bajsa. Men det kommer bara en massa luft. Ibland släpper det och då bajsar hon ner många blöjor på raken inklusive kläderna hon bär och oss.:D Ha,ha det gör ingeting!
 Direkt efteråt så är hon så nöjd att knipen släppt men sen så kommer det igen. Så här håller det på. Så nu från igår så ska jag försöka med att byta ut ett av måltiderna med modersmjölkersättningen NAN H.A. 1 som ska hjälpa magen lite på traven och få igång tarmarna.  Jag gav henne den första flaskan igår kväll. Och inatt har hon inte haft några problem med gaser. Vi skulle fortsätta med att ge henne dropparna ett tag för att man ska se om ersättningen ger resultat. Det verkar som att det gjorde det och det vore ju helt underbart. Då slipper hon få så ont. Det ska alltså räcka med att vi ger henne det innan kvällen och sedan fortsätta som vanligt med ammningen. Det vore ju verkligen toppen om det funkar.
Om det nu inte skulle hjälpa så ska jag sluta med allt som har mjölkprotein. Alltså allt som innehåller mjölk. Inte ens soya mjölk får intas. Det är en stor procedur att gå igenom men jag gör vad som helst för att lillan ska må bra. Jag vill inte sluta amma för jag vet ju att det är så nyttigt för dem och sen så är det en fantastisk upplevelse. Igår fick jag sätta mig akut och amma i bilen. Ha,ha tur jag hade en liten filt så jag kunde dölja bröstet lite. Huvudsaken är ju att hon mår bra. Man gör ju allt vad man kan för de små miraklen. När hon var mätt och belåten så åkte vi; jag ,Alva och min syster och hennes två döttrar till Babyproffsen för att inhandla ett babygym som man kan fästa på bilstolen, samt babysitten.
Sen åkte vi och handlade lite mat. Men efter den utflykten var jag helt slut i kroppen och svetten bara rann och jag hade svårt för att gå. När jag väl var hemma igen så lyckades jag tillslut värma upp lite köttsoppa till mig. Då var klockan 19 och jag hade inte ätit sedan morgonen. Inte bra. Jag försöker att få i mig mat så att hon får i sig bra med näring.

Idag har allt kännts lite lättare i sinnet. Det är som älsklingen uttryckte sig i morses: att "nu känns det inte alls jobbigt att gå upp mitt i natten och byta blöja, och rapa lillan efter att du ammat henne. Nu när hon inte skrikit hela natten. "
Hon har varit så nöjd och då känns allt så mycket bättre. Så jag fick frukost på sängen och sedan gjorde  jag iordning lillan, ammade , bytte blöja och gjorde alla hennes morgonbestyr. Vi låg i sängen lite och sjöng och myste. Sen satte jag henne i bärselen och passade på att gå ner till tvättstugan. Visst kroppen värker och jag är rädd att migränen är på gång, men vi måste tvätta. Nerspydda, nerbajsade kläder, nermjölkade lakan...ha,ha ja man känner sig inte så fräsch när mjölken bara rinner till hela tiden. Sen ska jag försöka dammsuga lite , diska och kanske laga lite mat. Hoppas, hoppas att jag orkar. Jag måste hinna vila lite också. Men vet inte hur jag ska få ihop det då. För när älsklingen kommer hem från jobbet får vi samtidigt besök av hans brorsdotter. Då vill man ju inte gå och lägga sig. Ska bli jättekul att träffa henne och så får Alva äntligen träffa sin kusin från sin pappas sida. :)

Min whiplashvärk har försämrats avsevärt och det känns som om hela nacken håller på att stelna till , för att inte tala om värken i axelpartiet, korsryggen och den ständiga huvudvärken som verkar gå åt migränhållet. Jag måste försöka få till lite tid, så att jag kan gå till min sjukgymnast för det här håller inte. Det känns som om jag håller på att bli lika dålig i kroppen igen som jag var strax efter andra bilolyckan. Det är ju viktigt att jag gör allt i min makt för att hålla ordning på min kropp, särskillt nu med alla extra lyft man gör.
Jag försöker bära lillan i bärsjalen och i bärselen för att avlasta ryggen emellanåt. Men att lägga ifrån mig henne det vill jag inte. Ja, visst när hon sover så lägger jag henne i hennes säng. Men det är bara på dagtid på mornarna och på kvällarna vill jag ha henne tätt intill mig och bara gosa och njuta av att fått blivit mamma. För det finns inget bättre än att sitta och snosa sin egen lilla bebis i pannan. Jag bara älskar henne såååå mycket. Närheten är ju så viktig dessutom. Aldrig att jag skulle gå miste om den.

Igår log hon ett stort och härligt leende mot mig, det leendet gick rätt in i hjärtat. Det är ju faktist mot pappan sin hon brukar avfyra sina bedårande leenden. Visst får jag några små söta men mot honom ler hon stort. Men igårkväll då äntligen. Sen hade vi vårt första lilla mor och dotter samtal. Hon låg där så sött och tittade på mig med sina stora vackra ögon och försökte sig på några ljud. Ett minne jag för alltid kommer bära med mig.



Nej, nu ska jag gå och snosa lite på min lilla dotter.
Tjingeling!

---

Minifom

Minifom®

Orala droppar

100 mg/ml

Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/eller med annan dosering än vad som står här. Följ alltid läkarens ordination.

Vad innehåller Minifom?

1 ml innehåller: Verksamt ämne: Antifoam M 100 mg (motsvarande dimetikon 94 mg och kolloidal kiseldioxid till 100 mg).

Övriga innehållsämnen: kaliumsorbat (konserveringsmedel E 202), metylparahydroxibensoat och etylparahydroxibensoat (konserveringsmedel E218 och E214), glycerol, karmellosnatrium, glycerolmonostearat, polysorbat 60, citronsyra, vatten.

Hur verkar Minifom?

Gasansamlingar i mag-tarmkanalen anses vara en av huvudorsakerna till spädbarnskolik.

Minifom lindrar kolikbesvären genom att bryta ner skum och bubblor som orsakas av nedsvald luft. Minifom verkar direkt på gasansamlingarna i mag-tarmkanalen och tas inte upp av kroppen.

Full effekt av Minifom fås först efter ett par dygns behandling.

 

Minifom används också för att bryta ner det störande skummet i magsäck och tjocktarm så att man får fri sikt vid gastroskopi (undersökning av magsäcken med ett speciellt instrument) och dubbelkontraströntgen (en speciell röntgenmetod).

Innehavare av försäljningstillstånd

GlaxoSmithKline Consumer Healthcare AB

c/o Baker & McKenzie Advokatbyrå

Box 5719

114 87 Stockholm

Information lämnas av

Sofus Stockholm Consulting AB

Västmannagatan 4

111 24 Stockholm

Tel: 08-21 54 45

När används Minifom?

Minifom används vid spädbarnskolik.

Minifom används även vid förberedelse vid gastroskopi (undersökning av magsäcken med ett speciellt instrument) samt som hjälpmedel vid s k dubbelkontraströntgen (en speciell röntgenmetod) av magsäck och tjocktarm.

När ska du inte använda Minifom?

Du ska inte använda Minifom om du är överkänslig för dimetikon, kolloidal kiseldioxid eller för något av de övriga innehållsämnena.

Graviditet

Inga kända risker vid användning under graviditet.

Amning

Minifom passerar inte över i modersmjölk.

Trafik och maskiner

Ej relevant.

 

Viktig information om några innehållsämnen i Minifom

Minifom orala droppar innehåller metylparahydroxibensoat och etylparahydroxibensoat (konserveringsmedel) som kan ge allergisk reaktion (eventuellt fördröjd).

Doseringsanvisning

Spädbarnskolik: 10 droppar ges med sked före varje måltid.

(10 droppar=0,3 ml)

Skaka flaskan före användning.

Om det inte blir någon förbättring inom 2-3 dagar bör läkare kontaktas.

Annan dos enligt läkares föreskrift.

Vid gastroskopi tas Minifom på sjukhuset där sjukvårdspersonal kan lämna närmare information.

Vad ska du göra om du tagit för stor dos?

Om du fått i dig för stor dos läkemedel kontakta alltid läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel 112) för bedömning av risken samt rådgivning.

Förvaring och hållbarhet

Förvaras vid 2-8°C (i kylskåp). Flaskan kan förvaras i rumstemperatur under användningstiden, upp till 1 månad.

 

Används före utgångsdatum som står på förpackningen.

 

Överbliven eller för gammal medicin bör lämnas till apotek för förstöring.

källa:http://www.apoteket.se/privatpersoner/

---

Sempers magdroppar

Semper Magdroppar

Från födseln Semper Magdroppar är en oljelösning med aktiv bakteriekultur. De innehåller Lactobacillus reuteri som håller magen i balans och som kan ha en lugnande effekt på oroliga små magar. Droppas i mat eller dryck till barn från födseln. Lactobacillus reuteri* är en naturlig mjölksyrabakterie som uppfyller WHO:s krav för probiotika. Lactobacillus reuteri hjälper till att upprätthålla en balanserad mikroflora i magen. I ett antal kliniska studier har Lactobacillus reuteri visat sig vara säker för barn och ha klinisk nytta vid bl. a. småbarnsdiarré, småbarnseksem och småbarnskolik. Aktiva bakterier: 100 miljoner levande Lactobacillus reuteri per 5 droppar. Övriga ingredienser: Vegetabilisk olja (solros, kokos-palmkärna), kiseldioxid.  Vad är probiotika?  Probiotika är enligt WHO's definition "levande mikroorganismer som när de intas i tillräcklig mängd kan ge hälsoeffekter hos individen".  Ordet probiotika betyder "för liv" i motsats till antibiotika som betyder "mot liv". *Skyddad av patent och patentansökningar nr. EP0357673, WO2005/117532, NO301430 och EP0923293.

Hur gör jag?

Användning: 5 droppar 1 gång per dag. Skakas väl före användning. luta flaskan ungefär 45 grader så bildas dropparna sakta. Dropparna kan ges i mat eller i dryck. Förvaring: Kylförvaras, 2-8°C. Produkten är packad i skyddande atmosfär.

Semper Magdroppar

Från födseln Semper Magdroppar är en oljelösning med aktiv bakteriekultur. De innehåller Lactobacillus reuteri som håller magen i balans och som kan ha en lugnande effekt på oroliga små magar. Droppas i mat eller dryck till barn från födseln. Lactobacillus reuteri* är en naturlig mjölksyrabakterie som uppfyller WHO:s krav för probiotika. Lactobacillus reuteri hjälper till att upprätthålla en balanserad mikroflora i magen. I ett antal kliniska studier har Lactobacillus reuteri visat sig vara säker för barn och ha klinisk nytta vid bl. a. småbarnsdiarré, småbarnseksem och småbarnskolik. Aktiva bakterier: 100 miljoner levande Lactobacillus reuteri per 5 droppar. Övriga ingredienser: Vegetabilisk olja (solros, kokos-palmkärna), kiseldioxid.  Vad är probiotika?  Probiotika är enligt WHO's definition "levande mikroorganismer som när de intas i tillräcklig mängd kan ge hälsoeffekter hos individen".  Ordet probiotika betyder "för liv" i motsats till antibiotika som betyder "mot liv". *Skyddad av patent och patentansökningar nr. EP0357673, WO2005/117532, NO301430 och EP0923293.

Hur gör jag?

Användning: 5 droppar 1 gång per dag. Skakas väl före användning. luta flaskan ungefär 45 grader så bildas dropparna sakta. Dropparna kan ges i mat eller i dryck. Förvaring: Kylförvaras, 2-8°C. Produkten är packad i skyddande atmosfär.

 källa: http://barn.semper.se/

---

NAN H.A. 1

NAN H.A1 är en speciell ersättning som kan ges från födelsen där proteinerna är delvis sönderdelade (hydrolyserade) och där man också tillsatt probiotika, det vill säga "snälla" bakterier, Bifidobakterium lactis. Den anges förebygga spädbarnseksem  och vara bra mot "besvärliga magar".

HIttade inte mer information utan att behöva bli medlem på Nestles hemsida. Kankse borde bli det.

Säng säng säng soooova sooova säng säng säng!!
Vilken utopi!
Vem kan sova med en bebis som har magknip nätterna igenom? I förrgår natt fick jag sova 1 timme och igår natt kanske sammanlagt tre. Varken sempers magdroppar eller minifom har hjälpt hittills. Inatt däremot har lillan sovit jättebra och endast vaknat var tredje timme för att ammas. Jätteskönt - inget gnäll, knappt ens igårkväll. Kanske börjar dropparna ändå ge resultat. Hoppas det.
Vad ska jag annars göra? Kanske borde kolla upp akupunkturen. Har hört att det ska hjälpa men jag tycker det ser så hemskt ut när de sticker så små barn. Nu har jag själv fått akupunktur och vet att det inte gör så värst ont ialla fall inte på de flesta ställena.

På dagarna går allt jättebra. Lillan sover långa pass och äter bra och ganska regelbundet och blir igentligen bara arg när vi byter blöja på henne. Ibland verkar det vara det bästa av allt att få ligga på skötbordet men så kommer de där hjärtskärande skriken och man känner sig totalt maktlös.

Häromdagen när hon låg på skötbordet bajsade hon ner hela sin blöja, sina kläder och sen så kom det kaskadbajseri som fullständigt sprutade ut säkert en halvmeter ut på golvet. Ha,ha Älsklingen fick hämta moppen och jag torkade rent lillan, skötbordet, dörrarna, handtagen...ha,ha stackars liten. Hade inte en aning om att det kunde rymma så mycket bajs i en sådan liten kropp. Igår kväll när jag precis hade tvättat rent henne och skulle smörja in rumpan med salva , ja då bajsar hon på mitt finger precis när jag skulle lägga på salvan. ha,ha sicken liten rackare. Men det är bara bra att hon får ur sig det.

När vi mätte och vägde Alva på BVC så hade hon ökat ännu 300gr vilket är jättebra och ca 1 cm längre. Det märks att hon får i sig tillräckligt med mat, vilket känns otroligt skönt. På tisdag ska vi dit igen, det ska bli spännande och se hur hon har vuxit sedan sist.

Jag känner mig inte vidare fräsch nuförtiden. Trött, svettig och sliten, nerspydd, nerbajsad och med ständigt rinnande mjölk från brösten. Det är väl såhär det är att vara småbarnsförälder antar jag så det är bara att acceptera. Åh, visst är jag lycklig och den mesta tiden går faktist åt till att bara sitta och beundra min dotter. Så fin och perfekt är hon. Allt jag någonsin önskat mig.


Våran underbara dotter på sin första promenad i barnvagnen.

I förrgår var vi ute för första gången och promenerade med barnvagnen. Det var skönt men samtidigt gjorde det helvetiskt ont i fogarna. Tyvärr har det inte släppt ännu och mina tre avdomnade fingrar sover fortfarande och det har de gjort sedan förlossningen. Kommer inte ihåg vad det kallas. Men det beror på att jag är svullen på armarna och händerna och svullnaden trycker på någon nerv. Men det ska ge med sig jag får ge det lite tid bara.

Jag har ingen ork men försöker få ihop lite snabb återhämtningstid när jag tar bilen och åker och handlar. Är väl borta högst 30 minuter med en ständig stress känsla inombords för att inte tala om ångesten jag får över att lämna henne. Men älsklingen tar ju henne och jag vet att det går bra men ändå finns känslan där. Hon finns alltid i mina tankar.


Picasso vakar över Alva.

Katten våran har full koll på Alva. Han nosar henne i huvudet och letar efter henne om han inte ser henne och såhär fint sitter han och vakar över henne när hon sover i sin säng. När min svärmor och svärfar var på besök så gick han först emellan dem som om han ville skydda Alva. Så sött! Det har gått hur bra som helst. Men vi är noga med att ge honom gos och uppmärksamhet så atthan inte ska känna sig utanför. Igårkväll så dansade jag med Alva på vänsterarmen och katten på högerarmen. Där stod vi tre och gungade av och an. Jättemysigt :)

Nu känns det som om vi börjar få in liiite mer rutin på vardagen och mina egna krav på att jag ska hinna städa, laga mat, tvätta och allt annat som man i vanliga fall hinner, börjar så sakteligen klinga av. Jag hinner verkligen inte och om jag inte orkar ta emot besök så säger jag till. Det hade jag nog inte gjort om inte min sambo och jag hade tänkt likadant. Huvudsaken är ju att vi orkar och hittar tillfällen för att hämta in lite energi. Den viktigaste uppgiften vi har är ju att vara så bra föräldrar som möjligt åt vårat lilla mirakel. Där lägger vi ner all vår kraft och kärlek. Vi kan knappt se oss mätta på henne, tänk att det är vår dotter som liger där. Den här lilla söta flickan har legat inuti min mage. Helt otroligt!!

Idag lyser solen och det ska bli en kort runda med barnvagnen. Måste ju komma ut lite. Längtar tills jag kan röra mig som vanligt igen utan att ta helt slut och få sån värk att jag knappt kan röra mig. Lååånga sköna vårpromenaader - åh så skönt!

Idag är lillan med i dagstidningen - tänk att vi äntligen fick äran att sätta ut en annons där man firar sitt barns födelse. Det hade ingen av oss trott på för bara ett år sedan. Vi har fått många presenter av familj, vänner och från besökare från mitt jobb, och från älsklingens ena jobb fick vi massor av kläder och gosedjur. Man blir så rörd när de tänker på oss. Annars har det bara varit vi som fått lägga ut pengar till andra när de fyllt jämnt, fått barn, gift sig osv. 

Näeh ,nu ska jag ta och förbereda middagsmaten. Vad det nu blir..

Tjingeling.
 

Oj, vad tiden rinner iväg. Känns inte som om jag gör annat än sitter och ammar och helt plötsligt är det dags att gå och lägga sig. När klockan är mellan 20 och 21 då är både jag och Alva redo att sova. Men då börjar hennes magknip. Alltid på kvällarna, jag förstår inte varför. Vi ger henne minfom innan varje ammningstillfälle eller nästan alla iallafall. Beror lite på hur nära inpå det kommer. Än så länge så är det lilla hjärtat som bestämmer ättiderna. Vi masserar hennes mage, kör lite gymnastik med benen och rapar henne efter varje måltid men det hjälper inte. Jag är noga med vad jag själv äter så att hon inte får ont i magen beroende på att jag stoppat i mig något som är gasbildande. Jag ammar liggandes på kvällarna/nätterna så att mjölken inte ska rinna till så fort. Ibland pumpar jag ut lite innan jag ger henne bröstet, bara för att hon inte ska sätta i halsen. För mjölk finns det, i mängder. Funderar på att skänka mjölk till neonatal. Istället för att bara slänga mjölken så kan ju något annat litet barn få den näringsrika mjölken. Det finns ju gott om dem som behöver få bröstmjölk från någon annan och om jag kan hjälpa någon mamma med det så känns det ju jättebra. :) Jag ska kolla upp detta lite närmare.

Så vi är helt slut på dagarna; alla tre. Älsklingen hjälper till så gott han kan, på nätterna tar han henne och rapar henne efter att jag ammat klart. Känns jätteskönt att han vill vara delaktig så mycket som möjligt. Men jag ser på honom att han är helt slut emellanåt och det är sannerligen jag också. Mina gråtattacker avlöser varandra och det kommer när jag minst anar det. Det är normalt säger dem men själv känns det inte okej att sitta och gråta när jag bara borde vara lycklig. För det är jag men jag känner mig totalt utmattad. Igår åkte jag iväg en snabbis till videoaffärn. In i bilen , hög musik och sen sjöng jag för fulla muggar...det tog inte ens en halvtimme men det hjälpte att bara få lite andrum för att energin skulle återkomma. i förrgår var min bror och hans fästmö hemma hos oss och då bröt jag ihop. Det slutade med att min kära svägerska tog med mig ut på en kort promenad runt kvarteret bara för att jag skulle komma ifrån lite och få lite luft och andrum. Det var skönt, och det känns fantastiskt bra att veta att vi har dem som gärna kommer och avlöser oss emellanåt. Så ni kan få äta ihop eller gå ut och gå eller vila, vi ställer gärna upp, sa dem. Skönt med allt stöd, syrran har varit här några gånger också och hon passar gärna Alva medans jag diskar eller när vi bara sitter och pratar lite. Det är inte det att jag inte vill men man hinner inte med städning och sådana där trivala ting med en nyfödd i huset.
Igår var farmor och farfar här och hälsade på lilla Alva. Deras ögon fullkomligt gnistrade när de höll henne. De har också väntat på den här dagen då älsklingen äntligen skulle få bli pappa. Det känns som en sten släppt från mitt hjärta har hans mamma sagt och att hon är så lycklig för hans skull nu och för sin egen också såklart.
Deras granne hade t o m köpt efina kläder till Alva - så himla snällt :)

Nu har Alva fått en massa kläder från alla håll och kanter. Det kommer dröja innan vi behöver köpa kläder nu. Först st 62, igentligen. Där har vi inte så mycket kläder ännu. Vi har inte hunnit träffa alla familjemedlemmar ännu och inte heller alla vännerna. Men det ger sig väl med tiden. Vi har ingen ork efter en så gott som sömnlös natt att vara så social och det förstår dem väl. Men nu börjar Alva faktist sova 3timmar i sträck på nätterna mellan ammningarna och det känns ju fantastiskt.

Näeh nu är det matdags för lillan. Jagåterkommer när tid finnes.

Kram på er alla från en lycklig men trött jag..

Här är vi på BB, Alva är 3 dagar gammal.

Jag är världens lyckligaste. Hur är det möjligt att vi fått våra innersta drömmar besannade? Dagarna flyter på och jag har fortfarande svårt att förstå att jag blivit mamma och att den här lilla underbara varelsen är min dotter.
Min dotter!! Så otroligt stort. Jag vet att jag borde passa på att sova medans hon gör men jag blir oftast sittandes och bara beundrar henne. Hon är sååå perfekt! Så underbart vacker. För varje dag som går, för varje timme och minut blir min kärlek till henne bara större och större.

Våran lilla Alva, vi älskar dig över allt annat