I lördags åkte jag och Alva till familjen M. Älsklingen jobbade. Vi var ditbjudna på grillning. Tja, jag var det, Alva får än så länge nöja sig med bröstmjölk. :) Det var fantastiskt gott.
Det känns så otroligt skönt att bara kunna vara mig själv. Bli accepterad för den jag är. Mina allra närmsta vänner känner mig utan och innan och det är jag så tacksam för.
vi stöttar varandra i vått och torrt. Det spelar ingen roll om det har gått en tid sedan vi sist hördes - det är alltid "som om det vore igår " när vi väl syns. Vi har ju kännt varandra sedan jag var ungefär 17år tror jag.

Förutom några av mina allra älsta vänner förståss, vi har kännt varandra sedan dagistiden. Nu är tiden inne för att återuppta den vänskapen som betyder så mycket för mig. Jag håller dem nära hjärtat men vi har inte umgåtts på flera år. Livet har liksom bara rullat på men nu så stannar vi upp och tar äntligen tag i det. Ser fram emot att ta upp mitt sociala liv lite mer. Jag har legat lågt alldeles för länge nu och det är dags att börja leva livet igen. Fylla det med de bitar som betyder nåt. Kvalitetstid med familjen och med mina älskade vänner - kan det bli bättre? Ivf-tiden har tagit hårt men nu är gudskelov den tiden till ända och vi har fått vår älskade lilla dotter.

Så mina dagar ser helt annorlunda ut nu än vad det har gjort på vääääldigt länge. Jag lever mitt liv, fyller dagarna med glädje och livslust.