Idag var det då så äntligen dags att starta steg 2 i min mediala utbildning. Först en repetetion av det vi lärde oss under steg 1, sedan så tränade vi på att ge och ta emot hälsningar från andra sidan.
Men innan vi gick in på hälsningarna så hade vi en intutionsövning där vi skulle tänka oss att vi hade en miljon saker att välja på och ge någon eller några ur gruppen något som de behöver eller som dman bara kände instinktivt att man ville ge.

Vi började då med att sätta oss i en djup meditation efter att vi höjt våra energier, satt ging & yang i balans. Jag fick till mig "gåvor" som jag ville ge till fyra i gruppen. Den första gåvan var jätteklar och det var en lappkåta uppåt i landet, typ samekåta eller liknande. Den var vacker och låg på en hög höjd , kanske ett berg, utsikten var höga bergstioppar med isglaciärer och framför kåtan såg jag en hundspann. Anledningen till att jag ville ge det här till den personen var att hon behöver komma iväg från vardagen, hämta energi och kraft i lugnet där uppe.

Den andra gåvan kom i form av tid. Det kändes som att jag ville ge den här kvinnan mer tid, så att hon kan stressa ner och hinna med alllt som hon ska hinna.

Den tredje gåvan var en rosenträdgård med stora vackra rosor och de luktade ljuvligt. Jag såg den här tjejen stå där mitt bland alla rosor och insupa atmosfären och samtidigt hämta kraft och energi från växtriket.

Den fjärde och sista gåvan gick till vår kursledare, och jag fick till mig äventyrsresa. Hon skulle behöva åka iväg på något riktigt äventyrsfullt som får henne att bara släppa taget och få en hisnande upplevelse..typ forsränning och liknande. Sen berättade hon att hon och tillsammans med sina barn ska ut och resa men planerar även in en resa med lite mer äventyr. Så det stämde ju in bra. :)

Jag fick en massa gåvor från många av deltagarna de kom i form av: stark kärlek, tusentals rosor, rosor i håret, en stor sol. En massa ljus. Sedan frågade de om jag ska gifta mig och då sa jag att jag ska på bröllop i helgen och ett till i sommar. Men vem vet kanske är det rosor till mitt eget bröllop. Jag minns att jag fick en sådan bild på ett bröllopspar i våras.

Sen var det dags för oss att ta emot hälsningar från anhöriga. Den här gången kom jag in ordentligt djupt i meditationen. Plötsligt känns det tungt över mina axlar som om någon hängde över dem, ett tryck över bröstet och halsen - som att det nästan var lite svårt att andas. Det kändes som om hela jag drogs bakåt, jag blev nästan lite yr. Jag kunde inte vrida huvudet åt något håll utan fast i den position jag satt. Alltså hälsningen kom till mig själv.Sen givetvis kom bilden från min vän Merjas begravning, fast nu såg jag ut mot församlingen som om det var genom hennes ögon, Jag såg hennes kista och en skymt av hennes ljusa hår sedan kommer orden: Jag har frid nu..Det kändes skönt att höra henne säga dessa ord. För då vet jag att hon har det bra.
Sen drog jag åter tillbaka energierna till min kropp och så åter upp i energier och så tog jag in en ny. Då kunde jag vrida huvudet lite åt höger och där fastnade det. Därifrån kom energin. Plötsligt ser jag en kvinna ca 65år gammal, mjukt lite halvlockigt hår, mörk grått med volym, det kändes som att kvinnan hade tunna hårstrån men ganska tjockt hår. Hon hade glasögon, var inte så värst lång, mjuka lite rundade kindben. Känslan var att hon stod brevid kvinnan som satt där och lade sin arm runt om hennes axlar som om hon ville säga: jag är här hos dig, jag följer dig. En trygg kärleksfull känsla. Även kursledaren såg denna kvinna. Det visade sig att det var kvinnans mamma som kommit. _som jag har väntat på detta ,sa hon leende. Det var ett fint moment och det kändes skönt att kunna glädja någon så och att mina syner faktist stämde in.

När alla berättat vad de fått till sig så skulle vi till att avsluta men då brister kursledaren ut: Ernst eller Erik..jag måste bara säga det till dig. Du har en man med dig han kommer från din mans sida, ja, han heter Erik. Han kom för att medella att han följer barnet ner, som hans skyddsängel kommer han vara med barnet. Ja, då skrattade jag till och sa att Erik var ett av namnen vi tänkt ge bernet utifall det blir en son. Älsklingens far hette Erik i andra namn och flera i hans släkt heter Erik. Jag trodde först att det var hans farfar. Det kan det ha varit, kan även ha varit hans far eller så är det någon längre tillbaka i släktträdet som heter Erik. Vilken fantastisk påhälsning. Det gladde mig mycket och så sa jag att ja, då får han väl heta Erik då..Hur som helst så ska han heta det i andra namn om det inte blir i första. Jag har nu fått flera påhälsningar från min sambos släktingar. I våras kom hans morfar och så idag det här...

På kursen säger det att det strålar om mig att jag har som en gloria runt mig, ett jättestarkt glow. Det är min graviditet som orsakar detta. Jag är så lycklig över det här barnet.