Nu har jag så j..la ont rent ut sagt. Kommer knappt upp ur soffan och det hugger som knivar när jag rör mig. Varför detta. Jo för ni förstår jag har själv - flyttat ner en stor bokhylla (givetvis i delar, det blev ca 8rundor i trappan) plus alla backar med målargrejer, sen har jag rensat i källaren, burit ner mina staflier - alla utan ett. Nu klarar jag inte mer. Min sambo kom hem och tittade på mig som om jag inte vore klok i huvudet - Har du burit ner allt det här själv?
-Jajamensan, i omgångar försäkrade jag honom om. Jag vill ju inte riskera bebben nåt. Men gud så jobbigt det var. Vet inte hur många ggr jag sprungit i dessa trappor nu. Men nu så är ateljen nästan klar där nere på bottenplan. Ska bli skönt att ha allt samlat på ett och samma ställe. Vi flyttade ner sygrejerna och verktygen dit också. Ett riktigt pysselrum. När F kom hem så bar han ner resten, det vart inte så mkt kvar att bära men hade jag tagit de sista grejerna så hade jag nog svimmat av. Blev nämnligen helt yr och vara tvungen att lägga mig ner.

Så något målande blir det inte idag, iafl inte av mig, inget spacklande heller. Jag är glad om jag kommer kunna röra mig överhuvudtaget. Bebben sparkar för fulla muggar nu. Det känns bra för då vet jag att h*n lever. Jag har varit jätteledsen den här veckan och mår väl inte super just nu men, men det ger sig väl. Magen stelnar till när jag blir riktigt upprörd, stressad eller ledsen så jag försöker att ta lugnande andetag för att komma i balans.

Nu ska jag äta. Tjingeling.