Vernissage dagen har gått prima :). Blev precis så som Trollpackans kort spådde. Mycket folk som kom, mina gamla lärare kom, vänner, kollegor, chefer,besökare, min familj med barn och sambos , min älskling så klart och många fler.
Det första jag fick höra av en utav bibliotekarierna var:
-Jag blev så glad imorses när jag kom hit till jobbet och fick se dina tavlor hänga uppe.
Den här gången har du verkligen överträffat dig själv.
Va?! Jag blev jätte rörd av de orden och sen därutöver berättade hon om sin barnlöshet. Så många människor har delat med sig av deras egna livsberättelser för mig under den här tiden. En annan vän till mig såg helt berörd ut och nästan lite ledsen så jag frågade hur det var med henne och hon svarade att det är så mycket känslor i det här. Hon köpte dessutom en av mina tavlor och jag fick en beställning till hennes ena dotter. Jag har fått så mycket fina ord för den här utställningen så jag känner mig helt överrumplad. Det hade jag aldrig trott, om mina tavlor som handlar om mitt liv. Att de kunde beröra så många människor. Det känns fantastiskt. Givetvis så ville en vän till mig köpa "Längtan" men jag kan inte sälja den, inte ännu den är för nära mig. Jag har nu sålt fem av tavlorna idag och fått tre nya beställningar. Många tyckte att jag skulle sälja " I väntans tider" till mödravården. Kanske jag gör om den inte blir såld under den här utställningsperioden. Jag finner inga ord för hur tavlorna har tagits emot, känner mig bara otroligt tacksam för alla snälla ord och livsberättelser som jag nu fått ta del av. Det blir nog till att fortsätta måla lite tavlor.

Tack för alla fina ord och för alla presenter.