Gick till jobbet....Bröt ihop! Alla frågande blickar och frågor blev för mycket.
Satt en jättelång stund med en kollega till mig och bara grät. Han lyssnade och förstod, tyckte att jag skulle ta ledigt ett tag och bara sköta om mig själv. Stressa ner , sluta bry mig om alla andra utan mig själv.. Men jag fixar inte att vara hemma, ensam och bara tänka. Ville bara vara hos min älskade sambo, vara i hans armar så vi kan trösta varandra. Men han jobbar och jag jobbar.

Väl på jobbet kommer en av ungdomarna och ropar ut högt till de andra på gården:
- Mia är gravid!!
- Va?! alla tittade på mig.
-Nej inte längre, svarade jag nedstämt.
-Men ,men, undrade han, när fick du veta det?
- Imorses, svarade jag och försökte mig på ett falskt litet leende.
Han kramade om mig.
Jag gick därifrån åkte iväg till Ikea och inhandlade saker till jobbet. Jag fixar inte alla dessa blickar och frågor.
Känner mig oduglig och jätte tom. Varför?! Miss hopeful förvandlas genast till Miss empty.
Ett tag tänkte jag att näeh, testet visade säkert fel och jag ska ta ett till. Så jag bestämde mig för att fortsätta med gelen och testa igen om några dagar.

Men sen................varför till vilken nytta då? Jag är ju inte gravid! Inse fakta!!




Jag kanske aldrig kommer att bli det.