Stress

Vill inte stressa men hela tiden är det tusen saker som måste göras och ingen annan än jag tar tag i det. Vissa saker struntar jag i då det skulle innebära tunga lyft och jag riskerar ingenting med barnet. Förutom stressen då förståss. I går var ingen bra dag alls. Min väns bröllop innebär en massa extra stressfaktorer för mig. Hitta, kläder till oss båda, köpa bröllopspresenter, hjälpa U med bröllopsbestyr, samtidigt som jag har en grymmehuvudvärk dagligen och foglossningen har inte varit snäll mot mig de senaste två dagarna. Iförrgår tränade jag lite light styrketräning med sjukgymnasten och på natten efter det så fick jag fruktansvärt ont i magen och i fogarna fram och bak. Jag blev riktigt rädd faktist för det kändes inte alls bra och det slutade med att jag hasade mig ur sängen och gick och la mig på soffan för att inte väcka älsklingen som skulle upp tidigt och jobba. Lite hänsyn får man ju visa varandra iallafall.
Jag hade ju ioch för sig tränat mycket bålträning men absolut inte överdrivet. Jag kontrollerar mina impulser till att falla i gamla spår vad gäller styrketräningen. Innan tränade jag med så tunga vikter som jag mäktade med och tills jag näst intill föll ihop svimfärdig och mjölksyreyr som en pöl på golvet. Så tränar jag inte nu, det går inte med ett litet barn i magen och inte med foglossning. Bassängträningen hade varit det ultima för min kropp men då jag haft urinvägsinfektioner så vill de att jag ligger lågt med den träningen. Så än så länge blir det light variant av styrketräning och hemövningar.

Läkaren på MVC skrev ut citodon till mig. Hon tycker jag ska ta dem när jag får migränanfall eller grymmeont i nacken eller ryggen. Det är ingen fara för bebisen. Men jag kommer endast ta dem i nödfall. Vill hålla mig ifrån tabletter så långt det bara går. Jag är ganska härdad av min smärta hittills. Men igår grät jag och bröt näst intill ihop. Jag fick sjukskriva mig från arbetet och stanna hemma och bara vila. Sviterna sedan innan semestern då jag var nära att gå in i väggen gör sig påmind. Jag är så himla känslig för stress runt omkring mig, jag fixar inte att ha koll på allt hemma ,jobbet och allt annat runt omkring. Inte nu , jag är inte återhämtad ännu, jag måste lugna ner mig och försöker meditera för min och bebbens skull. Finna ron och kraften inom mig men jag känner hur jag ligger väldigt nära den där utbrändsgränsen. Ibland vill jag bara fly bort från allt och bosätta mig ensam med min gravidmage i en grotta. Bara få vara utan krav, tjafs och måsten. Jag är så tacksam för all hjälp från mamma som sytt klänningen och varit ett fint stöd för mig hela den här tiden. Just nu sitter hon och stickar en jättefintröja till bebben plus ett par elfsborgssockar. ha,ha min sambo kommer bli överlycklig :)

Usch! vad gnällig jag låter nu, det är säkert inte så illa men just nu är jag mitt uppi och imorgon ska jag hjälpa till att duka bröllopsbordet innan bröllopet, plus att jag ska klippa älsklingen, klä på mig själv m.m..På bara några enstaka timmar. Hur ska jag hinna med allt det utan att bli sönderstressad?! Vill ju hjälpa alla, men jag då?!
Snälla någon ge mig lite extra kraft nu - för det behöver jag.

Just nu färgar jag håret och det är väl dags att skölja ur det snart..nej fasen nu! (ja jag vet, men jag höll mig iallfall så här länge :))
Ja, ja jag får skynda mig sen ska jag stryka alla kläderna inför morgondagen, måla naglarna, slå in paketen. Äta kanske jag hinner med där emellen. Japp bebben måste äta.

Tjingeling.
If i wanna here from an asshole, i fart!!

Kommentarer
Postat av: Linda L-Å

Varför i hela friden tar du på dig o fixa med ett bröllop som inte är ditt!!!? Har de ingen släkt som hjälper eller? Brukar ju vara vanligast... Tänk på dig själv oxå, inte på alla andra...! Folk förstår om du säger nej fast du lovat. Puss o kram

2009-09-05 @ 11:05:15
Postat av: misshopeful

Bröllopet blev jättefint igår. Det strulade ända in i det sista för dem. Två av kockarna som skulle laga maten sjukskrev sig kvällen innan. Så fult av dem. Sätta entt brudpar på pottkanten sådär. Snacka om panik men det ordnade sig de är ju i kockbranschen och andra kom till räddning. men då kändes det bra att ha hjälpt till med dukningen och lite till, även fast det blev bra stressigt.Nu får jag vila idag istället.

2009-09-06 @ 10:23:59
URL: http://misshopeful.blogg.se/
Postat av: Linda L-Å

Ta hand om dig!

2009-09-06 @ 13:28:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0