Inatt har jag verkligen inte fått mycket till sömn. Har jätteont i magen. Över kulan och runt om nertill. Sen känns det som om jag får sammandragningar emellanåt. Inte länge men ändå. Det kanske är normalt , inte vet jag. Ska ringa till barnmorskan snart och höra mig för vad jag ska göra. Det känns mer när jag sitter upp eller går men tydligen även när jag ska sova nu med. Det har hållit på i några dagar nu men värken tilltar för var dag. Kanske är det bara växtvärk. Det händer ju så otroligt mycket just nu. Livmodern växer så det knakar och även vårt lilla mirakel. Känns lite dumt att hålla på att ringa för minsta lilla..men nu gör det mycket ont.

Jag har iallafall gjort iordning ett morgonurinprov utifall de vill att jag ska lämna in det. Igår kändes det som att jag fick ont bak över njurarna men det var säkert bara inbillning. Men jag vågar inte riskera barnets hälsa..så det är väl bäst jag slutar skriva och tar upp telefonluren istället :)

Som om inte det vore nog så lämnade jag in bilen på verkstaden idag. Dags att lacka om den + laga plåt och kjolskadorna från det att gubben backade på bilen i somras. Nu förväntas det ta minst två veckor. Två veckor utan bil med foglossning och whiplash...Det hade ju aldrig gått, tur att jag har rätt till hyrbil. Ska hämta den imorgonbitti.

Tjingeling.

---

Har nu pratat med barnmorskan och hon tycker det låter som att smärtorna kommer från tjocktarmen och att det är kolikliknande värk jag har. Sammandragningarna eller ilningarna har med ligamenten att göra och den molande värken som aldrig släpper är antagligen pågrund av att allt växer. Skönt, då är det ingen fara med bebisen iallafall. Jag kan stå ut med att ha hur ont som helst . Bara det inte är farligt för mitt lilla hjärta.
Ni ska jag pallra mig iväg till jobbet. På med bäckenbältet och tummarna i kors för att jag ska fixa av att gå dit, och klara av hela kvällen på jobbet utan att behöva lägga mig ner i fosterställning.
Ha det så gott.