Järnbrist.

Inte konstigt att jag är så trött hela tiden och så blek. Ser ju ut som en levande zombie. Var hos barnmorskan igår och vi pratade bland annat om GBS, i stort sett kommer de hålla lite extra koll på bebisen efter och vid förlossningen. Extra uppsikt så att h*n inte blivit smittad men till dess så är det fortsatt antibiotikakur som gäller, nogranna urinkontroller och så att de sätter in antibiotika vid själva förlossningen. Det var ingen fara att föda vaginalt, inte större smittrisk eller så och min whiplash ska också klara av en "vanlig" förlossning det enda som kan ställa till det är riskan för att jag lättare kan hamna i en förlossningsdepression om jag väljer att föda vaginalt. Jag har ju ett flertal gånger varit nere i långa och väldigt djupa depressioner som jag fått behandla med antidepressiva medel och massor av samtal. Det kan då underlätta att göra kejsarsnitt, för det utlöser inte risken för att hamna i en förlossningsdepression lika lätt som vid en vanlig förlossning. Vi får se hur vi gör. Jag hoppas att jag kommer kunna föda vaginalt då det är bättre för barnets lungor. Men huvudsaken är ju att bebisens mamma  fungerar. För sjunker jag så blir allt så mycket svårare.

Barnmorskan frågade om jag var på väg ner i en depression nu och jag svarade ja. För det känns som att det vankas dithän. Jag borde vara lyckligare än någonsin och jag vet att man kan tro det när man läser mina inlägg kanske. Men det är inte hela sanningen. Sanningen är den att jag faktist inte mår så himla bra. Har kännt det ett tag nu och BM tycker att jag ska prata med deras psykolog. Jag sa att det kan jag gärna göra men jag vill vänta lite till för att se om jag mår bättre när jag fått vila upp mig lite. Det har varit alldeles för mycket som hänt den senaste tiden plus all stress jag utsatt mig själv för. Jag hoppas att det löser sig. Jag längtar ju till bebisen kommer och jag är lycklig över att jag äntligen är gravid men ändå är jag så ledsen och trött inombords. Skulle verkligen behöva åka iväg på en spa - weekend med massage, varma bad, färdiglagad mat och romantik.

Jag berättade om min arbetssituation och bm tyckte att jag inte ska arbeta kvällar och särskillt inte riskfyllda helger. Det cirkulerar mycket droger, anabola, alkohol och tjafs än hit än dit bland ungdomarna. En situation jag i vanliga fall kan hantera men skulle det mot förmodan inträffa något nu så kan jag inte gå emellan och jag är heller inget vidare stöd för mina kollegor när jag inte får "hjälpa" till i de situationerna. Jag pratade med chefen och vi kom överens om att jag ska jobba mer dagtid under den här sista tiden..hur det ska gå till rent praktist - ja, det är frågan men det måste vi fixa. Dessutom vet jag inte hur länge till jag orkar arbeta sena kvällar med tanke på att jag nästan står upp och sover och har fruktansvärt ont av foglossningen. Allt oftare får jag be besökarna hjälpa mig när jag "fastnar" i vissa lägen.  De är väldigt hjälpsamma och goa mot mig men det håller ju inte i längden. Bm tycker att jag ska ansöka om havandeskapspenning...jag som trodde att jag skulle greja att arbeta ända in i det sista men det är väl ren utopi.

Bm satte upp mig på extra kontroller nu med tanke på hur jag mår. Hon sa att hon kommer hålla koll så att jag inte bara kämpar på och rätt som det är sjunker ner i en djup svacka. För det är lite så jag uppfattat dig sa hon. Hur kan Bm redan förstått hur jag fungerar? Men det stämmer ju in, jag biter ihop sen rätt som det är så faller jag bara. Jag vägde mig och har sammanlagt nu gått upp 6kg. Jag frågade om det var normalt och det var det sa hon. Men eftersom jag går ner överallt förutom på magen ,rumpan och tuttarna så ska vi ha lite extra koll. Men än så länge ser allt bara bra ut. Jag trodde väl aldrig att jag skulle behöva sy in byxor när jag blev gravid utan tvärt om ..kanske snarare sy ut. Jag är tacksam för det ioförsig så länge det varar. Vore ju jätteskönt om jag bara kunde gå upp gravidkilona. Bm mätte min mage och sa att jag följer kurvan bra hittills.
Bebisens hjärtslag är 139slag i minuten. Galopperande ljud - ett underbart ljud att höra.
Mitt blodtryck har höjts sedan sist men är fortfarande bra: 125/75
Blodvärdet var för lågt och jag har järnbrist: 115 (Så nu äter jag 2 tabl om dagen Niferex. Inte konstigt jag är så trött.)
Blodsockret låg på 5,3 vilket är bra.
Så i stort sett: Bebisen mår primavera där inne och sparkar som bara den. Det är huvudsaken för mig.
If i wanna here from an asshole, i fart!!

Kommentarer
Postat av: Linda L-Å

massor av pussar o kramar från oss alla!!!

2009-10-26 @ 08:32:36
Postat av: unique

Men vännen. Hoppas du inte faller för långt ner i deppressionen. Inte kul alls. Försök tänka på bebis så mycket som möjligt =)

2009-10-26 @ 13:10:06
URL: http://saratilling.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0